Efterlevandeskydd: så skyddar du din familj ekonomiskt

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för allt som gör att din familj får pengar om du dör. Det består av tre lager: det samhället betalar ut mer eller mindre automatiskt, det du själv väljer till i din pension, och det du ordnar med juridik som testamente och förmånstagare. För att din familj ska stå tryggt behöver du tänka igenom alla tre, eftersom inget av lagren täcker allt på egen hand.

Den här sidan är navet i vår guide om familjens ekonomiska trygghet. Här får du helhetsbilden av hur lagren hänger ihop, och sedan länkar vi vidare till en djupare artikel för varje del. Tanken är att du ska gå härifrån med en tydlig bild av vad du faktiskt behöver kontrollera och ordna.

Vad händer med ekonomin när någon dör?

När en vuxen i ett hushåll dör försvinner ofta en hel inkomst, samtidigt som de flesta utgifterna finns kvar. Boendet kostar lika mycket, barnen behöver samma saker och vardagen rullar vidare. Det är den ekonomiska smällen som efterlevandeskydd finns till för att mildra.

Problemet är att pengarna till de efterlevande kommer från flera håll och enligt helt olika regler. En del betalas ut av Pensionsmyndigheten utan att någon ansöker. En del kräver att du gjorde ett aktivt val medan du levde. Och en del bestäms av vad du har skrivit i ett testamente eller i ett förmånstagarförordnande. Lättast att förstå blir det om du tänker på skyddet i tre lager.

• Det samhället ger. Efterlevandepension och efterlevandestöd från den allmänna pensionen.
• Det du väljer själv i pensionen. Efterlevandeskydd i premiepensionen och återbetalningsskydd i tjänstepensionen.
• Det du ordnar med juridik. Förmånstagarförordnande, testamente och samboavtal.

Resten av sidan går igenom ett lager i taget.

Lager 1: Vad ger samhället automatiskt?

Första lagret är efterlevandepension, ett ekonomiskt stöd från den allmänna pensionen som Pensionsmyndigheten betalar ut när en nära anhörig dör. Det bästa med den är att du oftast inte behöver ansöka. Vid dödsfall i Sverige från och med den 1 november 2012 utreder Pensionsmyndigheten automatiskt om det finns efterlevande med rätt till ersättning. En samlad överblick över hela systemet finns i vår guide om efterlevandepension och ekonomiskt stöd.

Efterlevandepensionen består av tre delar, och vilken som är aktuell beror på vem som blir kvar:

• Barnpension går till barn som har förlorat en eller båda föräldrarna. Den betalas ut till och med månaden barnet fyller 18, och längre om barnet fortfarande går i grund- eller gymnasieskola. Får barnet låg eller ingen barnpension finns ett grundskydd som heter efterlevandestöd, som 2026 är 1 973 kronor per månad, eller 3 947 kronor per månad om båda föräldrarna har dött. Hur barnpensionen räknas ut och hur syskon delar på den förklarar vi i artikeln om barnpension.
• Omställningspension går till en efterlevande make, maka eller registrerad partner som är under 66 år, och i vissa fall till en sambo. Den är 55 procent av ett underlag som bygger på den avlidnes pension och betalas normalt ut i tolv månader. Villkoren och förlängningen tar vi upp i artikeln om omställningspension.
• Änkepension är en äldre förmån som avskaffades 1990 men fortfarande kan betalas ut till vissa kvinnor enligt övergångsregler. Berörs du kan du läsa om reglerna i artikeln om änkepension.

Beloppen räknas om varje årsskifte, och grundskydden följer prisbasbeloppet, som 2026 är 59 200 kronor. En viktig sak att komma ihåg: det här första lagret är ett grundskydd, inte en garanti för att familjen kan behålla sin vanliga levnadsstandard. Därför finns det två lager till.

Lager 2: Vad väljer du själv i pensionen?

Andra lagret är de val du gör i din egen pension medan du lever. Här avgör du om dina pensionspengar ska gå till familjen eller stanna kvar i försäkringen när du dör. Det handlar om två olika beslut som är lätta att blanda ihop.

Det första gäller den allmänna pensionen. När du ansöker om att ta ut din pension kan du teckna ett efterlevandeskydd för din premiepension, så att den delen fortsätter betalas ut till din partner om du dör. Skyddet kan tecknas för make, maka, registrerad partner eller sambo som är född 1938 eller senare. Priset är att din egen premiepension blir något lägre medan du lever. Hur det fungerar och vad som gäller för resten av den allmänna pensionen går vi igenom i artikeln om efterlevandeskydd i den allmänna pensionen.

Det andra gäller din tjänstepension och din privata pension. Där heter valet återbetalningsskydd, och det innebär att det kapital du har sparat ihop betalas ut till dina efterlevande om du dör, i stället för att fördelas till andra sparare. Återbetalningsskydd kostar ingen avgift i kronor. I stället betalar du genom att gå miste om så kallade arvsvinster, pengar som fördelas från dem som dör utan skydd. Det gör din egen pension något lägre med skydd och något högre utan. Tumregeln är enkel: har du familj som skulle påverkas ekonomiskt väljer de flesta skydd, och lever du ensam väljer många bort det. Fördjupa dig gärna i artiklarna om återbetalningsskydd och efterlevandeskydd i tjänstepensionen.

En regel är värd att känna till redan nu. Du kan oftast lägga till återbetalningsskydd utan hälsoprövning inom tolv månader efter att du gift dig, blivit sambo eller fått barn. Väntar du längre krävs normalt en hälsoprövning, och är du då sjuk kan det bli svårt att teckna skyddet. Det lönar sig alltså att se över pensionen i samband med stora livshändelser.

Lager 3: Vad ordnar du med juridik?

Tredje lagret är det du styr med juridiska dokument. Pension och försäkringar räcker nämligen inte för att bestämma vad som händer med allt annat du äger, som bostad, konton och sparande. Det styrs istället av arvsreglerna och av vad du själv har skrivit.

Det första verktyget är ett förmånstagarförordnande. Det är ett skriftligt besked till försäkringsbolaget om vem som ska få pengarna från en försäkring eller en pension med återbetalningsskydd. Den du pekar ut kallas förmånstagare, och pengarna går direkt till den personen, utanför dödsboet. En viktig poäng som många missar: en försäkring med insatt förmånstagare ingår inte i din kvarlåtenskap (14 kap. 7 § första stycket försäkringsavtalslagen), och förordnandet gäller även om ditt testamente säger något annat. För just försäkringsbeloppet går förordnandet alltså före testamentet. Hur det samspelar med arvet, och hur ett förordnande i undantagsfall kan jämkas, förklarar vi i artikeln om förmånstagare.

Det andra verktyget är ett testamente. Det styr vem som ärver din övriga egendom, allt som inte går via ett förmånstagarförordnande. Med ett testamente kan du till exempel se till att din partner ärver, att barn från olika relationer behandlas som du vill, och att det blir enklare och lugnare för dem du lämnar efter dig. Är ni sambor kan ni dessutom behöva ett samboavtal som i förväg reglerar hur er gemensamma egendom ska delas.

Varför är efterlevandeskydd extra viktigt för sambor?

Om ni är sambor är det här avsnittet det viktigaste på hela sidan. Sambor ärver nämligen inte varandra enligt lag. Hur länge ni än har bott ihop får den efterlevande sambon ingenting av den avlidnes egendom utan ett testamente. I stället ärver den avlidnes barn, eller föräldrar och syskon om det inte finns barn.

Samma svaghet finns i det första lagret. En sambo kan bara få omställningspension på särskilda villkor, till exempel om ni har eller har haft barn tillsammans, väntade barn vid dödsfallet eller tidigare var gifta med varandra. Enbart att ni bodde ihop räcker inte. Det betyder att en efterlevande sambo i värsta fall kan stå utan både pension och arv samtidigt, trots många år tillsammans.

För en sambo blir alla tre lagren därför extra viktiga tillsammans. En livförsäkring eller en pension med sambon som förmånstagare ger pengar direkt, utanför arvet. Ett testamente för sambor avgör om den som blir kvar får ärva. Och ett samboavtal reglerar hur egendomen delas. De här tre kompletterar varandra, och tillsammans är de det som gör en sambo ekonomiskt trygg.

Måste familjen betala skatt på det de får?

Nej, det finns ingen arvsskatt i Sverige. Den avskaffades för dödsfall från och med den 1 januari 2005, så familjen betalar ingen särskild skatt för att de ärver pengar eller egendom, oavsett hur stort arvet är. En utbetalning från en livförsäkring till en förmånstagare är normalt också skattefri.

Det finns en nyans att känna till. Skatt kan uppstå senare om familjen säljer något de har ärvt, till exempel en bostad eller aktier. Då betalas en vanlig kapitalvinstskatt på vinsten, räknad från den avlidnes ursprungliga inköpspris. Det är inte en arvsskatt, utan en skatt på själva försäljningen. Vi reder ut det i artikeln om arvsskatt.

En annan vanlig oro kan du släppa direkt: din familj ärver inte dina skulder. De betalas ur dödsboets tillgångar och räcker tillgångarna inte till, skrivs resten av. Ingen arvinge blir personligen betalningsskyldig. Det viktiga är bara att skulderna betalas innan arvet delas ut. Mer om det finns i artikeln om ärver man skulder.

Checklista: så skyddar du din familj ekonomiskt

Vill du gå från teori till handling kan du använda den här listan som en genomgång av alla tre lagren:

• Kartlägg den allmänna pensionen. Vet du vilka i din familj som skulle kunna få efterlevandepension, och har du tecknat efterlevandeskydd för premiepensionen när du tar ut pensionen?
• Kontrollera din tjänstepension och privata pension. Logga in på minpension.se eller kontakta ditt pensionsbolag och ta reda på om du har återbetalningsskydd, och vilka förmånstagare som står angivna.
• Se över dina förmånstagare. Stämmer de med hur du vill ha det i dag, särskilt efter skilsmässa, nytt förhållande eller barn?
• Skriv eller uppdatera ditt testamente. Det är särskilt viktigt om du är sambo eller har barn från olika relationer.
• Skriv ett samboavtal om ni är sambor. Det reglerar hur er gemensamma egendom ska delas.
• Tänk även på livet, inte bara döden. Med en framtidsfullmakt bestämmer du vem som får sköta din ekonomi om du blir sjuk eller skadad medan du lever.
• Samla allt på ett ställe. Gör det enkelt för dina anhöriga att hitta pensioner, försäkringar och viktiga kontakter den dag de behöver det.

Ett bra sätt att ta tag i de två sista punkterna är att skriva en framtidsfullmakt och att fylla i vår livsplanering, som samlar dina konton, försäkringar och önskemål och leder dina anhöriga steg för steg.

Vanliga frågor om efterlevandeskydd

Vad är efterlevandeskydd i enkla ord?

Det är ett samlingsnamn för allt som gör att din familj får pengar om du dör. Det finns i tre lager: efterlevandepension från samhället, efterlevandeskydd och återbetalningsskydd i pensionen, och juridik som förmånstagare och testamente.

Vad kostar efterlevandeskydd?

Det beror på vilket skydd du menar. Efterlevandepensionen från staten är gratis. Efterlevandeskydd i premiepensionen och återbetalningsskydd kostar ingen avgift i kronor, men de sänker din egen pension något, eftersom du avstår arvsvinster.

Får min sambo något om jag dör?

Inte automatiskt. En sambo ärver inte enligt lag och får bara omställningspension på särskilda villkor. För att trygga en sambo behöver du oftast både ett testamente, ett samboavtal och ett förmånstagarförordnande.

Måste jag ansöka om efterlevandepension?

Oftast inte. Vid dödsfall i Sverige från och med den 1 november 2012 utreder Pensionsmyndigheten rätten automatiskt. Bor du eller den avlidne utomlands kan en ansökan behövas. Pensionsmyndighetens kundservice når du på 0771-776 776.

Betalar min familj arvsskatt?

Nej. Det finns ingen arvsskatt i Sverige sedan 2005. Skatt kan däremot uppstå senare om familjen säljer en ärvd bostad eller aktier med vinst, men det är en kapitalvinstskatt och inte en skatt på arvet.

Var börjar jag om jag vill ordna allt?

Börja med att kontrollera dina pensioner och förmånstagare, och skriv sedan de dokument som saknas. Ett testamente är ofta första steget, och vår livsplanering hjälper dig att få med allt.