Barnpension och efterlevandestöd: vem får det och hur mycket?

Barnpension är pengar från den allmänna pensionen till ett barn vars förälder har dött. Den betalas ut till och med månaden barnet fyller 18 år, och längre om barnet fortfarande går i skolan. Får barnet låg eller ingen barnpension finns dessutom ett grundskydd som heter efterlevandestöd.

Här går vi igenom vem som får barnpension, hur länge den betalas, hur den räknas ut, hur syskon delar på den och vad efterlevandestödet ger. Vi tar också upp skatt och det du oftast slipper tänka på: att du i de flesta fall inte behöver ansöka.

Vad är barnpension och vem får den?

Barnpension är en del av den allmänna pensionens efterlevandepension, det ekonomiska stöd som finns för dig som förlorat en nära anhörig. Barnpensionen är den del som går till barn.

Ett barn har rätt till barnpension om en eller båda föräldrarna har avlidit. Det spelar ingen roll om föräldrarna var gifta, sambor eller bodde isär. Det som räknas är det juridiska föräldraskapet.

Ett undantag gäller vid adoption. Ett barn som adopteras av någon annan än den avlidnes make eller maka får inte barnpension efter den avlidne föräldern. I övrigt är rätten knuten direkt till barnet och betalas ut så länge villkoren är uppfyllda.

Hur länge betalas barnpension ut?

Barnpensionen betalas ut till och med månaden barnet fyller 18 år. Det är huvudregeln.

Studerar barnet vidare förlängs den. Går barnet fortfarande i grundskola eller gymnasieskola betalas barnpensionen ut som längst till och med juni det år barnet fyller 20 år. Då stannar den även om studierna fortsätter efter sommaren. Studier på högskola eller universitet ger alltså ingen barnpension.

Enkelt uttryckt: stödet följer barnet genom uppväxten och den vanliga skoltiden, men inte längre.

Hur beräknas barnpensionen?

Barnpensionen är en procentandel av ett underlag som bygger på den avlidna förälderns pension. Underlaget kallas efterlevandepensionsunderlag och är i princip den pension föräldern hade hunnit tjäna in i det allmänna pensionssystemet. Hade föräldern inte fyllt 66 år räknas även en antagen framtida intjäning med, så att yngre föräldrars barn inte får ett för lågt belopp bara för att föräldern dog tidigt.

Du behöver inte räkna fram underlaget själv. Poängen att ta med sig är att ju mer föräldern hunnit tjäna in, desto högre blir barnpensionen. Själva andelen beror på barnets ålder:

• Barn som är 12 år eller äldre: 30 procent av underlaget.
• Barn som är under 12 år: 35 procent av underlaget.

Den yngre åldersgruppen får en lite högre andel eftersom barnet har fler år kvar med behov av försörjning. Eftersom beloppet hänger ihop med förälderns intjänade pension blir summan olika från familj till familj. Vill du förstå hela systemet runt barnpensionen kan du läsa mer om efterlevandepension och om omställningspension till en efterlevande förälder.

Hur delar syskon på barnpensionen?

Finns det flera barn efter den avlidna föräldern höjs den sammanlagda barnpensionen, och sedan delas den lika mellan barnen. För varje äldre syskon (12 år eller äldre) läggs 20 procent till den gemensamma potten.

Ett räkneexempel med procent gör det tydligt. Säg att en förälder dör och lämnar två barn som båda är över 12 år:

• Ett ensamt barn över 12 skulle få 30 procent av underlaget.
• Med ett syskon läggs 20 procent till: tillsammans 50 procent.
• De 50 procenten delas lika: 25 procent var.

Den sammanlagda barnpensionen kan som mest bli 100 procent av underlaget. Finns det samtidigt en vuxen efterlevande som får omställningspension eller änkepension är taket i stället 80 procent, eftersom underlaget då delas mellan den vuxnes och barnens pension.

Vi skriver medvetet ut andelarna i procent och inte i kronor, eftersom kronbeloppet alltid beror på den avlidna förälderns underlag. Pensionsmyndigheten räknar fram den exakta summan automatiskt.

Vad är efterlevandestöd?

Efterlevandestöd är ett grundskydd för barn som får låg eller ingen barnpension, till exempel om föräldern hunnit tjäna in väldigt lite pension. Stödet fyller ut så att barnet ändå får ett visst belopp varje månad.

Beloppen för 2026 är bestämda i kronor och utgår från prisbasbeloppet, som är 59 200 kr:

• 1 973 kr per månad om en förälder har dött.
• 3 947 kr per månad om båda föräldrarna har dött.

Efterlevandestödet betalas ut under samma tid som barnpensionen, alltså till och med 18 år eller juni det år barnet fyller 20 vid studier. Har barnet redan en barnpension som är högre än stödet får barnet barnpensionen i stället. Efterlevandestödet garanterar alltså en lägstanivå, det läggs inte ovanpå en barnpension som redan är högre.

Måste man betala skatt på barnpension?

Barnpensionen är delvis skattepliktig. En del av den räknas som skattepliktig inkomst för barnet, precis som annan pension. Eftersom barn sällan har någon annan inkomst blir skatten i praktiken ofta låg, men barnpension är inte helt skattefri.

Efterlevandestödet är däremot skattefritt. Det beloppet betalas ut i sin helhet utan att någon skatt dras. Det finns ingen arvsskatt i Sverige, så varken barnpension eller efterlevandestöd påverkas av något sådant.

Måste man ansöka om barnpension?

Oftast inte. Har föräldern dött den 1 november 2012 eller senare och var bosatt i Sverige behöver du normalt inte ansöka. Pensionsmyndigheten får uppgift om dödsfallet från Skatteverket och utreder automatiskt om barnet har rätt till barnpension och efterlevandestöd.

Du kan behöva ansöka i några särskilda fall, till exempel om den avlidne bodde utomlands, om barnet bor utomlands eller om dödsfallet inträffade före den 1 november 2012.

Pensionen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad, från och med månaden föräldern dog. Hör du av dig sent kan barnpension betalas ut upp till två år bakåt i tiden. Är du osäker på om allt kommit igång kan du kontakta Pensionsmyndigheten på 0771-776 776. Mer samlad hjälp kring det praktiska efter ett dödsfall finns också hos Efterlevandeguiden, som drivs av Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan.

Så tryggar du barnen även på andra sätt

Barnpension och efterlevandestöd ger en grundtrygghet, men de är sällan tillräckliga för att täcka ett barns hela försörjning. Därför är det klokt att se över familjens egen planering medan tid finns.

Det här blir särskilt viktigt om ni är sambor. Sambor ärver inte varandra, och det kan påverka hur mycket pengar som finns kvar till ett barn om den ena föräldern dör. Med ett testamente kan du styra vem som ärver och se till att barnen är trygga. Läs gärna mer om testamente för sambor om ni lever tillsammans utan att vara gifta.

Vanliga frågor om barnpension

Hur mycket får man i barnpension?

Barnpensionen är 30 procent av underlaget för barn som är 12 år eller äldre och 35 procent för barn under 12. Finns flera syskon höjs den gemensamma summan med 20 procent per äldre syskon och delas lika, som mest 100 procent (80 procent om en vuxen får omställnings- eller änkepension). Kronbeloppet beror på hur mycket pension föräldern hunnit tjäna in.

Hur länge betalas barnpension ut?

Till och med månaden barnet fyller 18 år. Om barnet går i grundskola eller gymnasium betalas den som längst till och med juni det år barnet fyller 20.

Måste man betala skatt på barnpension?

Barnpensionen är delvis skattepliktig. Efterlevandestödet är helt skattefritt. Någon arvsskatt finns inte i Sverige.

Måste man ansöka om barnpension?

Nej, inte om föräldern dog den 1 november 2012 eller senare och bodde i Sverige. Då utreder Pensionsmyndigheten rätten automatiskt. Ansökan kan krävas om den avlidne eller barnet bor utomlands.

Vad är skillnaden mellan barnpension och efterlevandestöd?

Barnpension är en andel av förälderns intjänade pension. Efterlevandestöd är ett grundskydd i kronor (1 973 kr per månad, eller 3 947 kr om båda föräldrarna dött) som fyller ut om barnpensionen är låg eller saknas.