Efterlevandepension - ekonomiskt stöd när en anhörig dör

När en nära anhörig dör försvinner inte bara en person ur ens liv - ofta försvinner också en inkomst, medan de flesta utgifter finns kvar. För att mildra det ekonomiska tappet finns efterlevandepension och efterlevandestöd, som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Här går vi igenom vad stödet består av, vem som kan få det och vad du själv behöver göra. För allt annat praktiskt efter ett dödsfall finns vår checklista vid dödsfall.

Efterlevandepensionen ingår i den allmänna pensionen och är tänkt att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med. Den består av tre delar - barnpension, omställningspension och änkepension - och kompletteras av efterlevandestöd för barn med låg eller ingen barnpension.

De olika ersättningarna

Barnpension och efterlevandestöd

Ett barn som förlorat en eller båda föräldrarna kan få barnpension. Får barnet låg eller ingen barnpension kan efterlevandestöd betalas ut i stället eller som komplement, så att barnet är garanterat en viss grundnivå. Som barn räknas även den som är 18-20 år och fortfarande studerar på grund- eller gymnasienivå.

Omställningspension

Är du yngre än 67 år när din make eller maka avlider kan du få omställningspension under en period efter dödsfallet. Även du som var sambo kan ha rätt till omställningspension - men bara om ni har, har haft eller väntar gemensamt barn, eller om ni tidigare varit gifta eller registrerade partner. Sambor utan den kopplingen omfattas alltså inte.

Änkepension

Änkepension är en äldre förmån som håller på att fasas ut. Du kan ha rätt till den om du är kvinna och var gift med din avlidne make den 31 december 1989. Exakt vilka krav som gäller och hur pensionen beräknas beror på vilket år du är född. Är du yngre än 67 år får du i första hand omställningspension.

Måste man ansöka?

I de flesta fall behöver du inte ansöka. När Pensionsmyndigheten får uppgift från Skatteverket om att någon avlidit utreder de automatiskt om det finns efterlevande med rätt till ersättning, och skickar sedan ett beslut. I vissa situationer behöver de dock kompletterande uppgifter eller en ansökan från dig, till exempel:

• om ni var gifta men inte folkbokförda på samma adress vid dödsfallet,
• om du var sambo med den avlidne utan att vara gift eller ha gemensamt barn,
• om den avlidne bott eller arbetat en del av sitt liv utanför Sverige, eller
• om du själv bor utomlands - då måste du alltid ansöka själv.

Kräver din situation en ansökan kan ersättning i vissa fall betalas ut retroaktivt: omställningspension normalt upp till tre månader tillbaka, barnpension upp till två år och efterlevandestöd en månad. Kontrollera alltid de aktuella reglerna och beloppen hos Pensionsmyndigheten, eftersom de räknas om vid varje årsskifte.

Andra ersättningar du kan ha rätt till

Utöver den allmänna efterlevandepensionen kan det finnas mer att hämta. Många glömmer bort de här delarna, och de betalas sällan ut automatiskt:

• Avtals- eller tjänstepension. Hade den avlidne tjänstepension via en nuvarande eller tidigare arbetsgivare kan det ingå ett efterlevandeskydd. Kontakta den avlidnes tjänstepensionsbolag.
• Privat pensionsförsäkring. Privata pensionsförsäkringar innehåller ofta ett efterlevandeskydd som kan ge ersättning till efterlevande.
• Grupplivförsäkring och andra försäkringar. Via arbetsgivare, fackförbund eller egna försäkringar kan det finnas engångsbelopp att ansöka om.
• Arbetsrelaterat dödsfall. Är dödsfallet arbetsrelaterat kan dödsboet få begravningshjälp och du som efterlevande ha rätt till efterlevandelivränta.

Extra viktigt för sambor

Sambor har ett betydligt svagare skydd än gifta - både när det gäller efterlevandepension och arv. En sambo kan bara få omställningspension om det finns gemensamma barn (eller ett tidigare äktenskap), och sambor ärver inte varandra enligt lag. Utan testamente riskerar den efterlevande sambon att stå utan både pension och arv.

Vill du säkra din sambos ekonomiska trygghet behöver du planera aktivt. Läs mer om vad som gäller i vår guide om sambolagen och dina rättigheter som sambo, och om hur ett testamente för sambor skyddar den som blir kvar.

Efterlevandepension och arvet är två olika saker

Det är lätt att blanda ihop efterlevandepension med arv, men de hanteras helt separat. Efterlevandepensionen betalas ut löpande av Pensionsmyndigheten, medan arvet fördelas genom bouppteckning och arvskifte - hur det går till steg för steg beskriver vi i vad man måste göra juridiskt när någon dör. Var den avlidne gift eller sambo görs dessutom oftast en bodelning innan arvet fördelas. Vem som ärver styrs av den svenska arvsordningen eller av ett testamente. Vilka myndighetskontakter som väntar, och när, ser du i vad gör man när en anhörig dör.

Håll koll på allt med Efterlevnadsguiden

Efterlevandepension, tjänstepension, försäkringar, bouppteckning och arv - det är mycket att hålla reda på när någon nära gått bort, och lätt att missa ersättningar man faktiskt har rätt till. Fenix Familys Efterlevnadsguide samlar den avlidnes konton, försäkringar och önskemål på ett ställe och guidar de anhöriga steg för steg - så att inget viktigt faller mellan stolarna.

Genom att fylla i din egen Efterlevnadsguide i förväg gör du det betydligt enklare för dina nära att hitta rätt bland pensioner, försäkringar och kontakter den dag de behöver det som mest.

Har du förlorat någon i suicid finns även samlat stöd till efterlevande vid suicid.

Den här artikeln är en översikt. Exakta belopp, åldersgränser och regler för efterlevandepension räknas om varje år - kontrollera alltid det senaste hos Pensionsmyndigheten inför en ansökan.