Vad måste man göra juridiskt när någon dör?

När en närstående dör är det inte bara sorgen som ska bäras - det uppstår också en rad juridiska moment som måste hanteras i en viss ordning. Många upplever det som stressande att mitt i sorgen försöka förstå vad en bouppteckning är, vad ett arvskifte innebär och vad som måste göras först. Här går vi igenom de viktigaste juridiska stegen och i vilken ordning de kommer. En bredare genomgång av allt praktiskt finns i vår checklista vid dödsfall.

Dödsboet och dödsbodelägarna

När en person avlidit utfärdar Skatteverket ett dödsfallsintyg med registerutdrag. Den avlidnes tillgångar och skulder bildar därefter ett dödsbo - en egen juridisk person som finns kvar tills allt är utrett och fördelat. De som har rätt att ärva blir dödsbodelägare.

En viktig princip är att dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt. Ingen enskild delägare får på egen hand bestämma vad som ska hända med dödsboets tillgångar - besluten ska fattas tillsammans. Vill inte alla vara aktivt delaktiga kan de lämna en fullmakt till en person som sköter det praktiska, men det ändrar inte att besluten juridiskt tillhör alla delägare.

Att förvalta och vårda dödsboet

Räkningarna slutar inte komma bara för att en person avlidit, och det kan kännas pressande. Så här kan du hantera löpande utgifter tills boet är utrett:

• Kontakta företaget och be att få avvakta med fakturan tills dödsboets tillgångar och skulder är utredda i bouppteckningen.
• Går det inte - gå med registerutdraget till dödsboets bank och be dem betala räkningarna från den avlidnes konto.
• Betalar du räkningar ur egen ficka får du ersättning för dina utlägg i arvskiftet - men bara om det finns tillräckligt med tillgångar i boet. Spara alla kvitton.

Dödsbodelägarna har också en så kallad vårdplikt: tillgångarna ska så långt möjligt hållas intakta och inte förlora i värde innan bouppteckning och arvskifte är klara.

Bouppteckning

En bouppteckning är en redovisning av dödsboets tillgångar och skulder så som de såg ut på dödsdagen. Banker och företag skickar ofta ut underlag automatiskt, men i praktiken blir det ofta ett detektivarbete att få skriftligt underlag på allt. Bostadsrätter och fastigheter tas upp till marknadsvärde, gärna med hjälp av en mäklarvärdering.

Alla dödsbodelägare ska kallas till ett förrättningsmöte där bouppteckningen gås igenom. Den som har bäst insyn i boet - bouppgivaren - skriver under och intygar att uppgifterna är riktiga. Var den avlidne gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas, eftersom en bodelning normalt ska göras. Finns ett testamente eller försäkringar med förmånstagarförordnande antecknas även det.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket för registrering - normalt inom fyra månader efter dödsfallet. Fler tidsfrister och myndighetskontakter hittar du i vad gör man när en anhörig dör. Den registrerade bouppteckningen är sedan den handling dödsbodelägarna behöver för att exempelvis sälja en bostad eller avsluta konton.

Arvskifte

Först när bouppteckningen är klar och skulder och räkningar är betalda kan arvet fördelas. Fördelningen dokumenteras i en arvskifteshandling - ett avtal där arvingar och eventuella legatarier skriver under att fördelningen sker korrekt, antingen enligt lag eller enligt testamente. Beloppen i arvskiftet är ofta lägre än i bouppteckningen, eftersom skulder och kostnader dragits av.

Till skillnad från bouppteckningen är arvskiftet en privat handling som inte registreras någonstans. Är du osäker på om ett arvskifte verkligen behövs kan du läsa måste man göra ett arvskifte?, och om hur utbetalningen av arvet går till när allt är klart.

När dödsbodelägarna inte är överens

Eftersom besluten ska fattas gemensamt kan det låsa sig om delägarna inte är överens eller om någon vägrar skriva under. Då går det att ansöka hos tingsrätten om en skiftesman som kan genomföra ett tvångsskifte. Läs mer om hur du kan tvinga fram ett arvskifte när en dödsbodelägare inte medverkar.

Ta hjälp - och håll ordning på allt

Många känner en stor lättnad i att få lämna ifrån sig ansvaret för det juridiska och i stället få vara nära varandra i sorgen. En jurist eller begravningsbyrå kan sköta bouppteckning och arvskifte åt er och se till att allt blir korrekt. Kom också ihåg att undersöka rätten till efterlevandepension och andra ersättningar.

För att inget viktigt ska falla mellan stolarna - konton, försäkringar, dokument och önskemål - kan Fenix Familys Efterlevnadsguide samla allt på ett ställe och guida de anhöriga steg för steg. Ta det ett steg i taget, och be om hjälp när du behöver den. Har du förlorat någon i suicid finns även samlat stöd för efterlevande.