Förmånstagare: så fungerar det och så samspelar det med testamentet
En förmånstagare är den som får pengarna från din försäkring eller pension när du dör. Du pekar ut personen i ett förmånstagarförordnande, och pengarna betalas ut direkt till hen. De går utanför ditt arv och fördelas inte i dödsboet, även om du har skrivit testamente.
Det här är den viktiga poängen som många missar: ett förmånstagarförordnande och ett testamente styr olika pengar, och förordnandet väger tyngst för just försäkringsbeloppet. Här går vi igenom vad en förmånstagare är, hur förordnandet fungerar och hur det hänger ihop med testamente och arv.
Vad är en förmånstagare?
En förmånstagare är den person, eller de personer, som du har bestämt ska få pengarna från en försäkring eller ett pensionssparande när du avlider. Det kan vara din make, din sambo, dina barn eller någon annan du vill trygga.
Förmånstagare finns på sådant som har en försäkringskomponent, till exempel:
- Livförsäkring som betalar ut ett engångsbelopp vid dödsfall.
- Kapitalförsäkring med dödsfallsskydd.
- Tjänstepension och privat pension med återbetalningsskydd.
- Premiepension med efterlevandeskydd.
Ett vanligt bankkonto, en fond eller en bostad har däremot ingen förmånstagare. De tillgångarna ingår i ditt dödsbo och fördelas genom arv eller testamente.
Vad är ett förmånstagarförordnande?
Ett förmånstagarförordnande är själva beskedet till försäkringsbolaget om vem som ska få pengarna. Det är inte en klausul i ditt testamente, utan ett meddelande som du lämnar direkt till bolaget.
Det finns ett formkrav. Förordnandet ska vara ett skriftligt meddelande som du själv undertecknar och skickar till försäkringsbolaget (14 kap. 3 § försäkringsavtalslagen, FAL). Det räcker alltså inte att nämna det i ett brev till familjen eller att skriva in det i testamentet. Många bolag har en färdig blankett eller en funktion i sin kundtjänst online där du fyller i förmånstagare.
Du kan peka ut flera förmånstagare och bestämma hur pengarna ska fördelas mellan dem, till exempel hälften var. Du kan också ändra förordnandet när du vill så länge du lever.
Går pengarna utanför arvet och testamentet?
Ja. En försäkring med en insatt förmånstagare ingår inte i din kvarlåtenskap (14 kap. 7 § 1 st. FAL). Pengarna går utanför dödsboet och arvskiftet och betalas direkt till förmånstagaren.
Det här gäller även om ditt testamente säger något annat. Har du skrivit en livförsäkring med din syster som förmånstagare, men testamenterat allt annat till dina barn, får systern ändå ut försäkringsbeloppet. Förordnandet trumfar testamentet för just den summan. Testamentet styr resten av din egendom, men inte försäkringen.
Det beror på att försäkringspengarna juridiskt sett aldrig blir en del av ditt dödsbo. De hoppar förbi arvet och går raka vägen till den du pekat ut.
Kan ett förmånstagarförordnande jämkas?
Ibland. Om utfallet blir oskäligt mot din make eller en bröstarvinge, alltså ett barn, kan förordnandet jämkas. Då kan försäkringen helt eller delvis gå till make eller barn i stället (14 kap. 7 § 2 st. FAL).
Jämkning används restriktivt. Det är inget som sker automatiskt, utan den som känner sig förbigången måste själv agera. Talan väcks mot förmånstagaren, och den ska väckas inom ett år från att bouppteckningen avslutades. Gör ingen det inom den tiden står förordnandet fast.
Reglerna finns för att man inte ska kunna göra till exempel sina barn arvlösa genom att lägga alla pengar i en försäkring med någon annan som förmånstagare. Hur en domstol bedömer skäligheten beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet.
Förmånstagare eller arvinge, vad är skillnaden?
Det är lätt att blanda ihop en förmånstagare och en arvinge, men det är två olika roller som styrs av olika regler.
En arvinge får del av din kvarlåtenskap genom den legala arvsordningen eller genom ditt testamente. En förmånstagare får pengar från en försäkring eller pension, vid sidan av arvet. Samma person kan vara båda, till exempel ditt barn, men rollerna följer olika spår.
| Förmånstagarförordnande | Testamente | |
|---|---|---|
| Styr | Vem som får försäkringen eller pensionen | Vem som ärver din övriga egendom |
| Gäller | Försäkring och pension med förmånstagare | Dödsboet (bostad, konton, lösöre med mera) |
| Pengarna | Går utanför dödsboet, betalas direkt | Fördelas i arvskiftet |
| Lämnas till | Försäkringsbolaget, skriftligt | Upprättas och bevittnas enligt Ärvdabalken |
| Juridisk grund | Försäkringsavtalslagen (14 kap.) | Ärvdabalken |
De flesta behöver tänka på båda. Förordnandet styr försäkringarna, testamentet styr allt annat. Läs mer om vad ett testamente kan göra på vår sida om testamente.
Så kan en livförsäkring skydda en sambo
Här blir samspelet riktigt användbart. Sambor ärver inte varandra i Sverige. Utan testamente får den efterlevande sambon ingenting av den avlidnes egendom, hur länge ni än bott ihop.
En livförsäkring med sambon som förmånstagare är ett sätt att få pengar direkt till hen, utan att gå via arvet. Eftersom försäkringen går utanför dödsboet får sambon ut beloppet även om dina barn eller föräldrar ärver resten. Det kan ge sambon ekonomiskt utrymme att till exempel bo kvar.
Observera att en förmånstagarförsäkring inte ersätter ett testamente, den kompletterar det. Vill du att din sambo ska ärva mer än bara försäkringen behöver du också skriva testamente. Många sambor behöver dessutom ett samboavtal som reglerar vad som händer vid en separation. Läs mer om testamente för sambor och om samboavtal.
Vem är förmånstagare i din pension?
Också din tjänstepension och privata pension kan ha en förmånstagare, om du har valt återbetalningsskydd. Med återbetalningsskydd betalas det sparade pensionskapitalet ut till förmånstagaren om du dör. Utan skydd stannar pengarna i försäkringskollektivet och går inte till din familj.
Pensionsbolagen har ofta en standardordning för vem som räknas som förmånstagare. Hos till exempel AMF är det i första hand make, registrerad partner eller sambo, och i andra hand barn i första led. Du kan ändra ordningen och ange flera förmånstagare med fördelning, precis som för en försäkring.
Om du vill ha återbetalningsskydd är tajmingen värd att känna till. Du kan oftast lägga till det utan hälsoprövning inom tolv månader efter att du gift dig, blivit sambo eller fått barn. Därefter krävs i regel en hälsoprövning. Läs mer i vår artikel om återbetalningsskydd.
Måste du uppdatera förordnandet?
Ja, och det är lätt att glömma. Ett förmånstagarförordnande ändras inte av sig självt när livet förändras. Det gäller precis så som det står, tills du ändrar det.
Tänk därför igenom förordnandet vid stora händelser:
- Skilsmässa. Står din tidigare make kvar som förmånstagare kan hen få pengarna, trots att ni är skilda. Ett “make”-förordnande kan sluta gälla vid skilsmässa hos vissa bolag, men lita inte på det. Kontrollera och ändra aktivt.
- Nytt förhållande eller omgifte. Vill du att en ny partner ska få pengarna måste du skriva in hen.
- Barn. När du får barn vill du kanske lägga till eller ändra fördelningen.
Rutinen är enkel: kontakta försäkringsbolaget eller pensionsförvaltaren och uppdatera förordnandet skriftligt. Gå igenom dina förordnanden med jämna mellanrum så att de speglar hur du vill ha det i dag.
Behöver förmånstagaren betala skatt?
Nej, det finns ingen arvsskatt i Sverige. Den avskaffades för dödsfall från och med den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:25). Förmånstagaren betalar alltså ingen särskild skatt när försäkringsbeloppet betalas ut.
Skatt kan däremot uppstå senare om det som betalas ut är sparande som sedan ger avkastning, eller om en ärvd tillgång säljs med vinst. Men själva utbetalningen från en livförsäkring är normalt skattefri för förmånstagaren.
Vill du att rätt person får pengarna?
Ett förmånstagarförordnande styr försäkringen, men resten av din egendom styrs av arv och testamente. För att helheten ska bli som du vill behöver de två hänga ihop. Ett testamente ser till att din övriga egendom går till rätt personer, och är särskilt viktigt om du är sambo eller har barn från ett tidigare förhållande. Lever ni tillsammans kan ni också trygga vardagen med en framtidsfullmakt och ett samboavtal.
Hos Fenix Family skapar du dokumenten digitalt och får dem granskade av jurist. Vill du veta mer om hela planeringen inför ett dödsfall kan du läsa mer om vår livsplanering.
Vanliga frågor om förmånstagare
Vad är skillnaden mellan förmånstagare och arvinge?
En förmånstagare får pengar från en försäkring eller pension, vid sidan av arvet. En arvinge får del av dödsboet genom arvsordningen eller ditt testamente. Samma person kan vara båda, men rollerna styrs av olika regler.
Går försäkringspengarna före testamentet?
Ja. En försäkring med insatt förmånstagare ingår inte i kvarlåtenskapen (14 kap. 7 § 1 st. FAL) och betalas direkt till förmånstagaren, även om testamentet säger något annat.
Kan mina barn kräva del av en försäkring jag gett till någon annan?
Ibland. Blir utfallet oskäligt mot en make eller en bröstarvinge kan förordnandet jämkas (14 kap. 7 § 2 st. FAL). Talan ska väckas mot förmånstagaren inom ett år från att bouppteckningen avslutades.
Kan en sambo vara förmånstagare?
Ja. Det är ett vanligt sätt att trygga en sambo, eftersom sambor inte ärver varandra utan testamente. Pengarna går direkt till sambon, utanför arvet.
Hur ändrar jag min förmånstagare?
Du lämnar ett nytt skriftligt och undertecknat meddelande till försäkringsbolaget eller pensionsförvaltaren (14 kap. 3 § FAL). Uppdatera särskilt vid skilsmässa, nytt förhållande och när du får barn.