Vad är ett inbördes testamente?

Du och din partner vill skydda varandra ekonomiskt om en av er dör. Kanske äger ni en bostad ihop, har gemensamt sparande eller barn från tidigare förhållanden. Lösningen heter inbördes testamente, ibland kallat gemensamt testamente. Det är samma sak.

Den här artikeln förklarar vad ett inbördes testamente innebär, vilka som kan skriva ett och vilka juridiska fällor du bör undvika. Särskilt en fråga förbises ofta: vad händer om den efterlevande vill ändra testamentet efter dödsfallet?

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är ett ömsesidigt testamente där två personer bestämmer att den som överlever den andra ska ärva. Termerna inbördes testamente och gemensamt testamente används omväxlande, men det finns ingen juridisk skillnad mellan dem.

Vanligast är det bland makar och sambor, men det kan också skrivas mellan syskon, förälder och barn, eller vänner. Det finns inga krav på att parterna ska vara gifta eller bo ihop.

Rent praktiskt kan ett inbördes testamente upprättas som ett gemensamt dokument som båda undertecknar, eller som två separata testamenten som hänvisar till varandra. Båda varianterna är giltiga så länge formkraven i Ärvdabalken (ÄB) 10 kap 4 § är uppfyllda: testamentet ska vara skriftligt och bevittnat av två oberoende vittnen.

Varför behöver du ett inbördes testamente?

Behovet ser olika ut beroende på om du är sambo eller gift.

Sambor har ingen legal arvsrätt alls. Utan testamente ärver sambon ingenting, oavsett hur länge ni bott ihop eller om ni har gemensamma barn. Det spelar ingen roll att ni äger en bostad tillsammans eller delar ekonomi sedan tjugo år. Lagen ger sambon noll kronor i arv. Läs mer om testamente för sambor.

Gifta ärver visserligen varandra före gemensamma barn enligt ÄB 3 kap 1 §. Men ett inbördes testamente kan styra villkoren och skydda mot oväntade situationer, till exempel om en av er har barn sedan tidigare. Läs mer om testamente för gifta.

Syskon och andra relationer har ingen garanterad arvsrätt i alla lägen. Ett inbördes testamente kan trygga den person du vill ska ärva dig.

Vad händer utan inbördes testamente? Ett exempel

Anna och Erik är sambor. De äger en bostadsrätt värd 3 000 000 kr (hälften var) och har 400 000 kr i gemensamt sparande. Erik dör plötsligt.

Utan inbördes testamente: Anna har rätt att begära bodelning av samboegendom (bostaden), men Eriks andel av övriga tillgångar, 200 000 kr av sparandet, går direkt till hans arvingar. Om Eriks föräldrar eller syskon kräver sin del av bostaden kan Anna tvingas lösa ut dem eller sälja den. Skillnaden kan vara hundratusentals kronor och ett besked om att flytta.

Med inbördes testamente: Erik har testamenterat sin del till Anna. Anna behåller bostaden och sparandet med fri förfoganderätt. Eriks bröstarvingar (om han har barn) behåller sin rätt till laglott, men resten går till Anna. Familjen slipper en akut ekonomisk kris mitt i sorgen.

Vad innebär fri förfoganderätt jämfört med full äganderätt?

När den efterlevande ärver genom ett inbördes testamente är standardregeln att arvet ärvs med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap 2 §). Men testamentet kan istället ge full äganderätt. Skillnaden har stor praktisk betydelse.

Med fri förfoganderätt kan den efterlevande fritt använda och sälja egendomen, men inte testamentera bort den eller skänka bort en stor del. Efterarvingarna (till exempel barn från den först avlidna) har kvar sin rätt till arv när den efterlevande så småningom dör.

Med full äganderätt försvinner efterarvingarnas rätt helt. Det kan vara önskvärt i vissa situationer, men det är ett aktivt val med konsekvenser som bör genomtänkas noga. Läs mer om fri förfoganderätt.

Vad händer med särkullbarn?

Särkullbarn (barn från tidigare förhållande) har rätt att kräva ut sin laglott direkt vid förälderns död, även om det finns ett inbördes testamente (ÄB 3 kap 9 §). Det innebär att den efterlevande partnern inte alltid kan “sitta i orubbat bo” om det finns särkullbarn.

Särkullbarnet kan frivilligt välja att vänta och få ut sin del som efterarv istället. Testamentet kan formulera en önskan om att särkullbarnet väntar, men det går inte att tvinga fram det.

Har du eller din partner barn sedan tidigare? Då är det extra viktigt att testamentet formuleras tydligt. Läs mer i vår artikel om testamente och särkullbarn.

Kan man ändra ett inbördes testamente efter att den ena parten dött?

Det här är en fråga som många missar, men som har stor juridisk betydelse.

Huvudregeln är att den efterlevande i princip kan upprätta ett nytt testamente. Ett inbördes testamente är inte bindande på samma sätt som ett avtal. Men ÄB 10 kap 7 § sätter en viktig begränsning.

Om den efterlevande ändrar testamentet på ett sätt som strider mot det inbördes testamentets villkor, och den först avlidna partens arvingar missgynnas av ändringen, kan det nya testamentet vara utan verkan i den delen. I praktiken innebär det att den efterlevande inte kan skriva ett nytt testamente som ger bort det som den först avlidna testamenterade till sina arvingar som efterarv.

Den här begränsningen gäller oavsett om arvet ärvdes med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Läs mer om reglerna kring att ändra testamente.

Det bästa sättet att undvika oklarheter är att formulera det inbördes testamentet tydligt från början. Ju mer preciserat testamentet är, desto färre tolkningsfrågor uppstår efter ett dödsfall.

Hur skriver du ett inbördes testamente med Fenix Family?

Hos Fenix Family skapar du och din partner ert inbördes testamente digitalt. Processen tar ungefär 15 minuter. Varje testamente granskas juridiskt och uppfyller alla formkrav: skriftligt och bevittnat av två oberoende vittnen enligt ÄB 10 kap 4 §.

Priset är 1 999 kr.

Skriv ert inbördes testamente med Fenix Family.