Laglott – vad är det och hur stor är din rätt?

Svensk lag sätter gränsen med laglott när du vill bestämma vem som ska ärva dig. Kanske vill du ge mer till din partner, eller skänka en del till välgörenhet.

Laglotten skyddar dina barns rätt till arv. Oavsett vad du skriver i ditt testamente har dina barn alltid rätt till en viss del av kvarlåtenskapen. Den här artikeln förklarar skillnaden mellan arvslott och laglott, visar hur du räknar ut beloppet och vad som händer om ett testamente inkräktar på laglotten.

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Begreppen blandas ofta ihop, men de betyder olika saker.

Arvslott är den andel av arvet som varje arvinge har rätt till enligt lag när det inte finns något testamente. Arvslotten följer arvsordningen i Ärvdabalken (ÄB) 2 kap 1 §. Har du två barn och ingen make/maka får varje barn hälften av kvarlåtenskapen som arvslott.

Laglott är hälften av arvslotten. Det är den del som bröstarvingar (barn och barnbarn) alltid har rätt att kräva, oavsett vad testamentet säger (ÄB 7 kap 1 §). Laglotten gäller bara bröstarvingar. Varken make/maka, syskon eller föräldrar har rätt till laglott.

Tänk på det så här: arvslotten är vad ditt barn får om du inte har skrivit testamente. Laglotten är vad ditt barn alltid kan kräva, även om du har skrivit ett.

	Arvslott	Laglott
Definition	Andel enligt lag utan testamente	Halva arvslotten
Vilka har rätt?	Alla lagliga arvingar	Bara bröstarvingar
Kan testamenteras bort?	Ja	Nej
Storlek	Beror på antal arvingar	Alltid 50 % av arvslotten

Hur stor är laglotten? Så räknar du ut den

Grundformeln är enkel: kvarlåtenskapen delas på antalet barn, sedan halveras beloppet. Men resultatet ser olika ut beroende på familjesituation. Här följer tre exempel med ökande komplexitet.

Exempel 1: Ensamstående med två barn

	Belopp
Kvarlåtenskap	600 000 kr
Arvslott per barn (600 000 / 2)	300 000 kr
Laglott per barn (300 000 / 2)	150 000 kr
Kan testamenteras bort	300 000 kr

Föräldern kan fritt testamentera halva kvarlåtenskapen till vem hen vill. Den andra hälften, 300 000 kr, delas lika mellan de två barnen som laglott. Varje barn får alltså minst 150 000 kr oavsett vad testamentet säger.

Exempel 2: Gift med gemensamma barn

	Belopp
Kvarlåtenskap (efter bodelning)	800 000 kr
Make/maka ärver allt med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap 1 §)	800 000 kr
Arvslott per barn (800 000 / 2)	400 000 kr
Laglott per barn (400 000 / 2)	200 000 kr

Gemensamma barn får normalt inte ut sitt arv direkt. Hela kvarlåtenskapen stannar hos den efterlevande maken, och barnen får sitt arv som efterarv först när båda föräldrarna har gått bort. Läs mer om fri förfoganderätt.

Exempel 3: Gift med särkullbarn

Det här är scenariot som skapar mest konflikter och där ett testamente gör störst skillnad.

	Belopp
Kvarlåtenskap (efter bodelning)	1 000 000 kr
Barn A (gemensamt barn), arvslott	500 000 kr
Barn B (särkullbarn), arvslott	500 000 kr
Laglott per barn (500 000 / 2)	250 000 kr

Skillnaden: särkullbarnet (Barn B) har rätt att kräva ut sin laglott direkt vid förälderns bortgång. Det gemensamma barnet (Barn A) får normalt vänta tills båda föräldrarna gått bort. Testamentet kan be särkullbarnet att vänta, men särkullbarnet kan välja att kräva sina 250 000 kr omedelbart.

Har du särkullbarn? Då är ett testamente extra viktigt. Läs mer i vår artikel om testamente och särkullbarn eller skriv ditt testamente direkt.

Vad händer om testamentet inkräktar på laglotten?

Om ett testamente ger bort mer än vad lagen tillåter har bröstarvingen rätt att begära jämkning enligt ÄB 7 kap 3 §. Det innebär att testamentet justeras så att laglotten skyddas. Testamentet ogiltigförklaras inte, utan det anpassas.

Det finns en avgörande tidsfrist: bröstarvingen måste begära jämkning inom sex månader från det att hen fick del av testamentet. Missar barnet den fristen förlorar hen rätten till sin laglott. Testamentet gäller då som det är skrivet.

Det är en viktig skillnad mot att klandra ett testamente. Klander handlar om formfel eller att testatorn inte var vid sina sinnens fulla bruk. Jämkning handlar enbart om att testamentet inkräktar på laglotten.

Laglotten är alltså ingen automatisk rätt i praktiken. Barnet måste agera själv och det inom en snäv tidsram. Många känner inte till den här sexmånadersregeln, vilket gör den till en av de viktigaste detaljerna i hela arvsrätten.

Kan man göra barn arvlösa?

Nej. Svensk lag tillåter inte att bröstarvingar görs helt arvlösa genom ett testamente. Laglottsskyddet i ÄB 7 kap 1 § sätter en undre gräns som inget testamente kan ta bort. Dina barn har alltid rätt till minst hälften av sin arvslott.

Men det finns nyanser som är viktiga att känna till.

Du kan begränsa arvet till laglotten. Det innebär att barnet får hälften av vad det annars skulle fått enligt lag. Den andra hälften kan du testamentera fritt till din partner, en organisation eller någon annan.

Om barnet inte begär jämkning inom sex månader efter att ha tagit del av testamentet förlorar barnet i praktiken sin rätt till laglotten. Det beror på att laglotten inte betalas ut automatiskt. Barnet måste aktivt kräva den.

Du kan inte villkora laglotten, till exempel genom att kräva att barnet ska ha avslutat en utbildning. Däremot kan du testamentera laglottsdelen som enskild egendom. Det skyddar arvet vid en eventuell skilsmässa, utan att minska beloppet barnet får.

Hur kan ett testamente hjälpa dig?

Även om laglotten begränsar din frihet kan du fortfarande styra mycket med ett testamente. Du bestämmer över den fria hälften av arvet: vem som ska få den, om den ska vara enskild egendom, eller om den ska gå till välgörenhet. Du kan också skydda din make/maka genom att reglera hur arvet fördelas mellan partner och barn.

I familjer med särkullbarn kan ett testamente vara avgörande för att den efterlevande maken inte ska behöva sälja bostaden. Och oavsett familjesituation ger ett testamente dig kontroll över det som lagen lämnar öppet.

Skriv ditt testamente med Fenix Family. Det tar 15 minuter och kostar 1 999 kr. Du kan också läsa mer om hur du skriver ett testamente steg för steg.