Samäganderättslagen: vad gäller när ni äger något ihop?

Granskad av Fenix Familys familjejurister

Äger ni ett fritidshus, en bil eller en bostad tillsammans utan att ha skrivit något avtal? Då är det samäganderättslagen från 1904 som bestämmer vad som gäller mellan er. Lagen säger kort att varje delägare äger en lika stor andel, att ni måste vara överens för att göra något med hela egendomen, och att vem som helst av er ytterst kan begära att allt säljs på offentlig auktion om ni kör fast.

Här går vi igenom vad lagen faktiskt säger, paragraf för paragraf i vanliga ord. Du får också veta varför den sista regeln är så viktig, och hur ni kan sätta egna spelregler i stället för lagens.

Vad är samäganderättslagen och när gäller den?

Samäganderättslagen, egentligen lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt, gäller när två eller flera personer äger en och samma sak tillsammans. Det kan vara en fastighet, ett fritidshus, en bostad, en bil, en båt, en aktie eller ett skuldebrev. Det vanliga exemplet är syskon som ärvt sommarstugan eller vänner som köpt en båt ihop.

Det viktiga är att lagen bara är utfyllande. Den träder in när ni inte har bestämt något annat själva. Har ni skrivit ett eget avtal om hur ägandet ska skötas gäller det i stället. Lagen är med andra ord ett slags grundregler som fyller tomrummet när inget annat finns på plats.

Hur stor andel äger varje delägare?

Varje delägare äger en andel, som lagen kallar lott, i egendomen. Enligt 1 § antas andelarna vara lika stora om inte något annat kan visas. Äger ni ett fritidshus tillsammans och ingenting annat är bestämt, så äger ni alltså hälften var.

Presumtionen om lika andelar kan brytas. Om en av er betalade mer vid köpet kan en större andel visas, till exempel med kvitton, betalningar eller ett köpeavtal. Men kan ingen visa något annat står sig huvudregeln: lika delar för alla.

Vad får man göra med egendomen tillsammans?

Här finns en regel som förvånar många. Enligt 2 § krävs samtliga delägares samtycke för att förfoga över hela egendomen eller vidta åtgärder i förvaltningen av den. Ingen av er kan alltså på egen hand sälja hela fritidshuset, hyra ut det, bygga om eller ta ett lån med huset som säkerhet. Alla måste vara med på beslutet.

Det finns ett undantag. Brådskande åtgärder som behövs för att bevara egendomen får en delägare vidta ensam, om en annan delägare inte går att nå. Om taket på stugan läcker och måste lagas akut behöver du alltså inte vänta in de andras svar innan du räddar huset.

Vad händer om delägarna blir oense?

Blir ni oense om hur egendomen ska skötas finns en ventil i 3 §. Då kan en delägare vända sig till tingsrätten och begära att en god man utses för att förvalta egendomen under en viss tid. Den gode mannen tar över den löpande skötseln så att egendomen inte far illa medan ni är låsta i en konflikt.

Det här är en förvaltningslösning, inte en försäljning. Den gode mannen sköter egendomen, men själva ägandet ligger kvar hos er. Räcker inte det, och vill någon ur ägandet helt, finns en kraftfullare regel.

Kan en delägare tvinga fram en försäljning?

Ja, och det här är lagens mest ingripande regel. Enligt 6 § har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att hela egendomen säljs på offentlig auktion, för alla delägares räkning. En enda av er kan alltså sätta igång en försäljning av hela fritidshuset, även om de andra vill ha kvar det. Rätten kan skjuta upp auktionen om en annan delägare visar synnerliga skäl, men det krävs mycket för det.

Beslutar rätten om auktion säger 8 § att en god man utses för att hålla auktionen, fördela pengarna mellan delägarna och, när det gäller en fastighet, utfärda köpebrev till köparen. På begäran kan rätten enligt 9 § bestämma ett lägsta pris, så att egendomen inte säljs för billigt. Äger en underårig eller någon under förvaltarskap en del av en fastighet ska ett lägsta pris alltid sättas.

Poängen att ta med sig: utan avtal räcker det att en enda delägare tröttnar för att hela egendomen ska kunna hamna på auktion, där alla riskerar att förlora den under sitt värde. Vill en delägare i stället köpa ut de andra kan den utlösen ibland betalas över tid med ett skuldebrev. Men nyckeln ligger i hur ni förberett er.

Hur kan man undvika en tvångsförsäljning?

Här finns den goda nyheten. Rätten till offentlig auktion i 6 § gäller bara “där ej annorledes är mellan honom och övriga delägare avtalat”. Regeln är alltså dispositiv: ni kan avtala bort den.

Det gör ni med ett samäganderättsavtal. I avtalet kan ni bland annat:

  • avtala bort eller villkora rätten till tvångsförsäljning,
  • bestämma vem som får använda egendomen och när, till exempel vilka veckor var och en disponerar fritidshuset,
  • reglera hur kostnader för underhåll och drift delas,
  • och bestämma hur en delägare som vill lämna ska lösas ut, och till vilket värde, i stället för att hela egendomen säljs.

Med ett avtal byter ni ut lagens trubbiga grundregler mot egna som passar just er situation. Läs mer i vår artikel om samäganderättsavtal, och om hur en utlösen går till i lösa ut en delägare.

Gäller lagen för sambos och makars gemensamma bostad?

Nej, och det är en viktig avgränsning. Enligt 19 § gäller samäganderättslagen inte makars eller sambors gemensamma bostad. Där styr i stället äktenskapsbalken och sambolagen, med regler om giftorätt och bodelning. Lagen gäller inte heller dödsbodelägare i ett oskiftat dödsbo eller samfälligheter.

Äger ni som par en bostad tillsammans är det alltså andra regler som gäller vid en separation. Vill ni bestämma hur er bostad och egendom ska delas kan ett samboavtal vara rätt verktyg. Ett närliggande fall är dold samäganderätt, där en partner kan ha en ägarrätt till något som står skrivet på den andra. Det tar vi upp i artikeln om dold samäganderätt.

Vanliga frågor om samäganderättslagen

Vad är samäganderättslagen?

Det är lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt. Den styr vad som gäller mellan personer som äger en sak tillsammans, till exempel en fastighet, en bil eller en båt, när de inte har avtalat om något annat.

Hur stora andelar äger delägarna?

Enligt 1 § antas andelarna vara lika stora om inte annat kan visas. Betalade någon mer vid köpet kan en större andel visas, annars gäller lika delar för alla.

Kan en delägare sälja sin andel utan de andras tillstånd?

Ja. Kravet på samtycke i 2 § gäller bara att förfoga över hela egendomen, inte den egna andelen. En delägare får alltså sälja eller ge bort sin andel, och köparen blir ny delägare. Med en förköpsrätt eller ett hembud i ett samäganderättsavtal kan ni styra att de andra först får köpa andelen.

Kan någon tvinga fram en försäljning av samägd egendom?

Ja. Enligt 6 § kan varje delägare begära hos tingsrätten att hela egendomen säljs på offentlig auktion, om ni inte har avtalat bort den rätten. En god man håller auktionen enligt 8 §, och ett lägsta pris kan sättas enligt 9 §.

Hur undviker man en tvångsförsäljning?

Rätten till offentlig auktion i 6 § är dispositiv och kan avtalas bort. Med ett samäganderättsavtal bestämmer ni själva vad som ska hända om någon vill sälja eller lämna ägandet.

Gäller samäganderättslagen vår gemensamma bostad?

Nej. Enligt 19 § gäller lagen inte makars eller sambors gemensamma bostad. Där styr äktenskapsbalken och sambolagen i stället.

Läs även

Är du redo?

Vi ställer enkla frågor. Du svarar. Sen samlar vi allt som betyder något på ett ställe.

Kom igång