Samäganderättsavtal: så reglerar ni det ni äger tillsammans

Granskad av Fenix Familys familjejurister

Ett samäganderättsavtal är ett avtal mellan er som äger något tillsammans, till exempel ett fritidshus, en bostad, en bil eller en båt. I avtalet bestämmer ni era egna regler för hur ägandet ska skötas, i stället för att lagens grundregler ska styra. Det viktigaste skälet att skriva ett är att utan avtal kan en enda delägare begära att hela egendomen säljs på offentlig auktion, även om alla andra vill ha den kvar. Med ett avtal stänger ni den dörren och bestämmer själva vad som ska hända den dag någon vill sälja eller kliva av.

Den här sidan ger dig helhetsbilden: vad som gäller om ni inte har något avtal, vad ett samäganderättsavtal bör innehålla, och vilka vanliga situationer det passar för. På vägen länkar vi vidare till fördjupningssidor för just ditt fall, så att du snabbt hittar rätt.

Vad gäller om ni inte har något avtal?

Äger ni något tillsammans utan egna skrivna regler gäller lagen om samäganderätt från 1904. Den är utfyllande, vilket betyder att den bara träder in när ni inte har bestämt något annat själva. Tre av dess regler är bra att känna till.

Enligt 1 § antas ni äga lika stora andelar om inte något annat kan visas. Äger ni ett fritidshus ihop och inget annat är bestämt, så äger ni hälften var. Betalade någon mer vid köpet kan en större andel visas, men annars gäller lika delar.

Enligt 2 § krävs samtliga delägares samtycke för att förfoga över hela egendomen. Ingen av er kan alltså på egen hand sälja hela huset, hyra ut det eller belåna det. Alla måste vara med på beslutet.

Blir ni oense om själva skötseln kan en delägare dessutom begära att tingsrätten utser en god man som förvaltar egendomen under en tid (3 §). Men det löser bara förvaltningen, inte frågan om vem som ska äga vad.

Och här kommer den stora risken. Enligt 6 § har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att hela egendomen säljs på offentlig auktion, för allas räkning. Det räcker att en enda av er vill det. De andra kan inte stoppa en sådan tvångsförsäljning bara genom att säga nej, och egendomen riskerar att gå under sitt verkliga värde. Hela regelverket, paragraf för paragraf, går vi igenom i vår artikel om samäganderättslagen.

Det avgörande är att 6 § bara gäller “där ej annorledes är mellan honom och övriga delägare avtalat”. Rätten att tvinga fram en försäljning går alltså att avtala bort. Det är precis det ett samäganderättsavtal gör.

Vad bör ett samäganderättsavtal innehålla?

Avtalet byter ut lagens trubbiga grundregler mot egna som passar just er situation. Vad som är klokt att ta med beror på vad ni äger och hur många ni är, men de här punkterna återkommer i de flesta avtal.

  • Ägarandelar. Hur stor del var och en äger. Skriv ner det så slipper ni luta er mot presumtionen om lika delar i 1 §.
  • Vem betalar vad. Hur ni delar på köpeskilling, lån, försäkring, skatt och löpande kostnader.
  • Nyttjande. Vem får använda egendomen och när. För ett fritidshus kan ni till exempel fördela veckor mellan er, så att ingen behöver tjata sig till sin tid.
  • Underhåll. Vem ansvarar för skötsel och reparationer, och hur beslutas och delas större utgifter.
  • Förköpsrätt eller hembud. En delägare får nämligen sälja eller ge bort sin egen andel utan de andras samtycke. Kravet på samtycke i 2 § gäller bara hela egendomen, inte den egna andelen, så en ny delägare kan annars dyka upp i kretsen. Med en förköpsrätt eller ett hembud bestämmer ni att övriga delägare först ska få köpa andelen, och styr på så vis vem som kommer in i ägandet.
  • Hur en delägare löses ut. Hur ni värderar en andel och hur den som vill lämna köps ut av de andra, i stället för att hela egendomen säljs.
  • Om tvångsförsäljningen ska avtalas bort. Om och hur ni villkorar eller tar bort rätten till offentlig auktion i 6 §, så att ingen ensam kan tvinga fram en försäljning.

När en delägare ska lösas ut behöver summan sällan betalas på en gång. En utlösen kan betalas över tid och regleras då i ett skuldebrev, som fastställer belopp, ränta och avbetalningsplan. Hur ett sådant lån mellan privatpersoner bör utformas går vi igenom i vår artikel om skuldebrev mellan privatpersoner.

När behöver ni ett samäganderättsavtal?

Behovet ser olika ut beroende på vad ni äger och varför. Här är de fyra vanligaste situationerna, med vidare läsning för var och en.

Syskon som ärvt ett fritidshus. Det absolut vanligaste fallet. Ett syskon vill behålla huset, ett annat vill sälja och få ut sina pengar. Utan avtal kan den som vill sälja begära offentlig auktion enligt 6 §, och då riskerar huset att lämna familjen för ett pris under marknadsvärdet. Den konstruktiva vägen är att det syskon som vill ha kvar huset löser ut de andra, gärna med en oberoende värdering som grund. Hur en utlösen och en tvångsförsäljning fungerar beskriver vi i lösa ut en delägare.

Par som köper bostad med olika insats. Går ni in med olika mycket pengar i en gemensam bostad vill ni oftast att det ska synas i ägandet. Här är en viktig avgränsning: lagen om samäganderätt gäller inte makars eller sambors gemensamma bostad. Där styr i stället sambolagen och äktenskapsbalken och som sambor reglerar ni fördelningen i ett samboavtal. En närliggande fråga är dold samäganderätt, där en partner kan ha en ägarrätt till en bostad som står skriven på den andra. Det tar vi upp i artikeln om dold samäganderätt.

Att äga ett företag tillsammans. Äger ni ett företag ihop är det delägarnas eget avtal som håller ihop samarbetet, inte ett samäganderättsavtal om en enskild sak. I ett aktiebolag kallas det ett aktieägaravtal och reglerar beslut, utdelning, vad som händer om någon vill sälja eller avlider, och hur aktierna värderas. Läs mer i aktieägaravtal. Driver ni i stället verksamheten som handelsbolag eller enkelt bolag gäller andra regler, och då är kompanjonavtal rätt ingång: se kompanjonavtal.

Att föra över till nästa generation. Ska en gård, skog, fastighet eller ett företag gå vidare till barnen medan du lever är det ett generationsskifte. Där används gåva, köp till underpris eller en kombination, ofta tillsammans med skuldebrev och testamente för att det ska bli rättvist mellan syskonen. Hela upplägget går vi igenom i generationsskifte.

Vad ska ni gå igenom innan ni skriver avtalet?

Använd checklistan som en start på samtalet mellan er. Ju tidigare ni skriver avtalet, desto lättare är det att komma överens, eftersom ingen konflikt ännu styr förhandlingen.

  • Vad äger ni tillsammans, och hur stor andel äger var och en?
  • Hur delar ni på köpeskilling, lån och löpande kostnader?
  • Vem får använda egendomen, och hur fördelar ni tiden?
  • Vem ansvarar för underhåll, och hur beslutas större utgifter?
  • Vad ska hända om en delägare vill sälja sin andel? Ska de andra få förköpsrätt eller hembud?
  • Hur värderas en andel, och hur löses en delägare ut?
  • Ska rätten till offentlig auktion i 6 § avtalas bort eller villkoras?
  • Behöver en utlösen betalas över tid med ett skuldebrev?
  • Gäller det er gemensamma bostad som par? Då är det samboavtal, inte samäganderättsavtal, som är rätt verktyg.

Vanliga frågor om samäganderättsavtal

Vad är ett samäganderättsavtal?

Det är ett avtal mellan personer som äger något tillsammans, till exempel ett fritidshus, en bil eller en båt. I avtalet sätter ni egna regler för andelar, nyttjande, kostnader och vad som händer om någon vill sälja, i stället för att lagen om samäganderätt ska styra.

Varför behövs ett samäganderättsavtal?

Utan avtal kan en enda delägare enligt 6 § begära att hela egendomen säljs på offentlig auktion, även om de andra vill ha den kvar. Ett samäganderättsavtal kan avtala bort den rätten och låter er själva bestämma vad som ska hända den dag någon vill kliva av.

Kan en delägare sälja sin andel utan de andras tillstånd?

Ja. Kravet på samtycke i 2 § gäller bara att förfoga över hela egendomen, inte den egna andelen. En delägare får alltså sälja eller ge bort sin andel, och köparen blir ny delägare. Med en förköpsrätt eller ett hembud i avtalet kan ni styra att de andra först får köpa andelen.

Kan man avtala bort rätten till offentlig auktion?

Ja. Rätten i 6 § gäller bara om inget annat avtalats. I ett samäganderättsavtal kan ni därför villkora eller ta bort möjligheten att tvinga fram en försäljning.

Gäller ett samäganderättsavtal för sambos gemensamma bostad?

Nej. Lagen om samäganderätt gäller inte makars eller sambors gemensamma bostad. Där styr sambolagen och äktenskapsbalken, och ni reglerar fördelningen i ett samboavtal.

Hur löser man ut en delägare?

En delägare köper de andras andelar till ett överenskommet eller värderat pris och blir ensam ägare. Behöver summan betalas över tid kan ni reglera det i ett skuldebrev med belopp, ränta och avbetalningsplan.

Läs även

Är du redo?

Vi ställer enkla frågor. Du svarar. Sen samlar vi allt som betyder något på ett ställe.

Kom igång