Vad är ett kompanjonavtal och varför behöver ni ett?

Granskad av Fenix Familys familjejurister

Ett kompanjonavtal är ett avtal mellan de personer som driver en verksamhet tillsammans. Det bestämmer hur ni ska arbeta, dela pengar, fatta beslut och vad som händer om någon vill lämna, blir sjuk eller avlider. Ni behöver ett sådant avtal oavsett om ni driver företaget som aktiebolag, handelsbolag eller enkelt bolag, eftersom lagen bara ger en allmän miniminivå som sällan passar just er situation.

På den här sidan går vi igenom vad ett kompanjonavtal är, varför det behövs, vad det bör innehålla och varför bolagsformen avgör var reglerna hamnar.

Vad är ett kompanjonavtal?

Ett kompanjonavtal är ett samlingsnamn för den överenskommelse som styr förhållandet mellan kompanjoner, alltså de som äger och driver ett företag ihop. Det handlar om er relation som delägare, inte om hur företaget ser ut utåt mot kunder och leverantörer.

Ordet används brett. Det kan handla om två vänner som startar en firma, syskon som tar över en rörelse eller flera personer som går ihop om en ny idé. Gemensamt är att ni behöver vara överens om spelreglerna innan ni är oense om dem. Ett avtal som skrivs medan alla är nöjda blir en trygghet den dag något skaver.

Kompanjonavtal är ett bredare begrepp än aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal är den form kompanjonavtalet tar när företaget är ett aktiebolag. Mer om den skillnaden längre ner.

Varför behövs ett kompanjonavtal oavsett bolagsform?

För varje bolagsform finns en lag som fyller ut det ni inte själva har bestämt. Problemet är att lagens standardlösning sällan är den ni skulle ha valt. Den säger till exempel ofta att alla delägare har lika mycket att säga till om och lika stor del av vinsten, även om en av er arbetar heltid och en annan bara gått in med pengar.

De flesta av dessa regler är dispositiva. Det betyder att ni får avtala om något annat, och att avtalet då gäller i stället för lagen. Ett kompanjonavtal är just det: er egen skräddarsydda reglering som ersätter lagens trubbiga utgångsläge. Utan avtal är det lagens default som avgör, och den är gjord för att passa alla, alltså ingen särskilt.

Risken utan avtal är störst när ni är oense. Då finns inget ni kommit överens om att falla tillbaka på, och en konflikt som kunde ha lösts med en avtalstext kan i stället låsa hela företaget.

Spelar bolagsformen någon roll?

Ja, bolagsformen avgör var reglerna hamnar och vilken lag som fyller ut.

I ett aktiebolag är kompanjonavtalet i praktiken ett aktieägaravtal. Det är ett avtal mellan aktieägarna som reglerar beslut, utdelning, vad som händer om någon vill sälja eller lämna, och hur tvister löses. Vissa frågor, som begränsningar av vem som får köpa aktierna, hör i stället hemma i bolagsordningen. Vi går igenom allt det på en egen sida: läs aktieägaravtal om ni driver eller ska starta ett aktiebolag.

I ett handelsbolag eller enkelt bolag styrs förhållandet i stället av lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Den lagen beskriver bland annat hur delägarna svarar för bolagets skulder och hur vinsten fördelas när inget annat avtalats. Även den lagen är i stora delar dispositiv, så ni kan komplettera och ersätta den med ett kompanjonavtal. Här är avtalet extra viktigt, eftersom delägarna i ett handelsbolag personligen svarar för företagets skulder. Då vill ni ha tydligt på pränt vem som får förbinda bolaget och vad som gäller om en kompanjon vill hoppa av.

Oavsett bolagsform är själva poängen densamma. Lagen ger en grund, och kompanjonavtalet bygger den reglering ni faktiskt vill ha ovanpå.

Vad bör ett kompanjonavtal innehålla?

Innehållet anpassas efter er situation, men de här punkterna bör ni gå igenom:

  • Arbetsinsats. Vem gör vad, och hur mycket? Ska alla arbeta heltid, eller går någon in främst med kapital? Att skriva ner det undviker den vanligaste konflikten: känslan av att dra ett tyngre lass än den andra.
  • Lön och uttag. Hur mycket får var och en ta ut, och när? I ett handelsbolag talar man om uttag, i ett aktiebolag om lön och utdelning.
  • Beslut. Vilka beslut får ni fatta var för sig, och vilka kräver att alla är överens? Stora beslut, som att ta in en ny delägare eller ta stora lån, brukar kräva enighet.
  • Vinstdelning. Hur delas överskottet? Lika, efter ägarandel, eller efter insats? Säg det rakt ut så slipper ni tolka i efterhand.
  • Exit. Vad händer om en kompanjon vill lämna? En förköpsrätt eller ett hembud ger de andra rätt att köpa ut den som går, i stället för att en utomstående kliver in.
  • Sjukdom. Vad gäller om en av er blir långvarigt sjuk och inte kan arbeta? Ska lönen fortsätta, och hur länge?
  • Dödsfall. Vad händer med andelen om en kompanjon avlider? Utan reglering kan andelen gå i arv till personer ni aldrig tänkt driva företag med.
  • Konkurrensförbud. Får den som lämnar starta konkurrerande verksamhet direkt, eller gäller en karenstid?
  • Tvistlösning. Hur ska en konflikt lösas om ni kör fast? Här bestämmer ni vägen framåt innan ni behöver den.

Vad händer om ni inte har ett kompanjonavtal?

Då gäller lagen för er bolagsform rakt av, och den är sällan skräddarsydd. Vinsten kan delas lika trots att era insatser skiljer sig åt. En kompanjon kan sälja sin andel till någon ni inte vill driva företag med. Och blir ni djupt oense finns ingen avtalad väg ut, vilket i värsta fall tvingar fram en avveckling av något ni byggt upp tillsammans.

Ett kompanjonavtal är billigt jämfört med den konflikt det förebygger. Det är lättast att skriva medan ni är sams, eftersom ni då kan enas om det som är rättvist utan att någon känner sig pressad.

Hur hänger kompanjonavtalet ihop med din privata planering?

Ett företag ni äger ihop är också en del av er privatekonomi, och två livshändelser gör kopplingen tydlig.

Den första är dödsfall. Vad som ska hända med din andel om du avlider är både en fråga för kompanjonavtalet och för ditt testamente. Avtalet kan ge de andra rätt att lösa ut din andel, medan testamentet styr vad dina efterlevande ska få i stället. De två behöver dra åt samma håll.

Den andra är att lösa ut en kompanjon. När någon ska köpas ut behöver summan sällan betalas på en gång. Ett skuldebrev kan reglera en utlösen som betalas över tid, med tydliga villkor för belopp, ränta och återbetalning. Behöver du skriva ett sådant hjälper Fenix Family dig hela vägen.

Ska företaget föras vidare till nästa generation är det en större fråga med egna verktyg. Läs vidare om generationsskifte.

Vanliga frågor om kompanjonavtal

Är ett kompanjonavtal juridiskt bindande?

Ja. Ett kompanjonavtal är ett vanligt avtal mellan parterna och binder dem som skrivit under. Det binder däremot inte automatiskt en ny delägare som kommer in senare, så avtalet behöver uppdateras när ägarkretsen ändras.

Vad är skillnaden mellan kompanjonavtal och aktieägaravtal?

Kompanjonavtal är det bredare begreppet för avtal mellan delägare som driver företag ihop. I ett aktiebolag kallas samma typ av avtal för aktieägaravtal. Driver ni aktiebolag, läs vår sida om aktieägaravtal.

Behövs ett kompanjonavtal i ett handelsbolag?

Ja, och här är det särskilt viktigt. Förhållandet styrs av lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, men den lagen är i stora delar dispositiv. Eftersom delägarna personligen svarar för bolagets skulder vill ni ha tydliga regler om beslut och ansvar.

Måste ett kompanjonavtal bevittnas?

Nej, det finns inget krav på vittnen. Det viktiga är att avtalet är skriftligt, tydligt och undertecknat av alla delägare, så att ni kan visa vad ni kommit överens om.

Kan vi ändra kompanjonavtalet senare?

Ja. Avtalet bör ses över när något väsentligt ändras, till exempel när en delägare tillkommer eller lämnar, eller när arbetsfördelningen förändras. Alla parter behöver vara överens om ändringen.

Vad händer med min andel om jag dör?

Det beror på vad kompanjonavtalet säger och vad som står i ditt testamente. Avtalet kan ge de andra kompanjonerna rätt att lösa ut andelen, medan testamentet styr vad dina efterlevande får. Se till att de två hänger ihop.

Läs även

Är du redo?

Vi ställer enkla frågor. Du svarar. Sen samlar vi allt som betyder något på ett ställe.

Kom igång