Aktieägaravtal: vad det är och vad det ska innehålla
Granskad av Fenix Familys familjejurister
Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan delägarna i ett aktiebolag som bestämmer hur de ska styra bolaget tillsammans och vad som ska hända om någon vill sälja sina aktier, lämna, blir sjuk eller avlider. Det viktigaste att förstå först: avtalet binder bara parterna som har skrivit under det. Det binder inte bolaget och inte nya ägare som kommer in senare.
Det gör aktieägaravtalet till något annat än bolagsordningen, som många blandar ihop det med. På den här sidan går vi igenom vad ett aktieägaravtal är, varför det behövs, vad det bör innehålla och hur det skiljer sig från bolagsordningen. Vi tar också upp det som ofta glöms bort: vad som händer med aktierna när en delägare dör.
Varför behövs ett aktieägaravtal?
Ett aktieägaravtal är obligationsrättsligt. Det betyder att det fungerar som vilket avtal som helst mellan de personer som skrivit under. Bryter någon mot avtalet kan de andra kräva skadestånd eller annat som avtalet säger, men själva bolaget påverkas inte direkt.
Själva aktiebolaget styrs i stället av aktiebolagslagen och av bolagsordningen. De reglerar grunderna, men de täcker inte allt som två eller flera delägare behöver komma överens om. Utan ett aktieägaravtal gäller bara lagens utfyllande regler, och delägarna kan hamna i låsta lägen när de blir oense, när någon vill sälja eller när en delägare plötsligt faller ifrån.
Avtalet passar alla som äger ett aktiebolag tillsammans: två kompanjoner som startar ett företag, syskon som driver ett familjebolag vidare, eller en grupp delägare som vill ha tydliga spelregler från början. Ju tidigare avtalet skrivs, desto lättare är det att komma överens, eftersom ingen konflikt ännu styr förhandlingen.
Aktieägaravtal eller bolagsordning, vad är skillnaden?
Det här är den fråga som ställer till mest förvirring, så vi tar den i lugn takt. Ett aktiebolag har nästan alltid båda dokumenten, och de fyller olika roller.
En bolagsordning är bolagets egna grundregler. Den registreras hos Bolagsverket, är offentlig och binder bolaget och alla aktieägare, även nya som kommer in senare. Här står sådant som bolagets namn, verksamhet, aktiekapital och hur många aktier som finns. Det är också här som begränsningar av hur aktier får överlåtas hör hemma. De vanligaste är hembudsförbehåll, förköpsförbehåll och samtyckesförbehåll, som styr vad som händer när en aktie byter ägare. Sådana förbehåll regleras i aktiebolagslagen 4 kap.
Ett aktieägaravtal är i stället ett privat avtal mellan delägarna. Det registreras ingenstans, är inte offentligt och binder bara dem som skrivit under. Eftersom det bygger på avtalsrätt är det mycket friare att utforma. Här kan delägarna reglera sådant som inte brukar eller får stå i bolagsordningen, till exempel hur vinsten ska delas ut, vilka beslut som kräver enighet och vad som gäller om en delägare börjar konkurrera med bolaget.
De två dokumenten krockar inte, utan kompletterar varandra. Bolagsordningen sätter ramen som alla ägare måste följa, och aktieägaravtalet finjusterar förhållandet mellan de nuvarande delägarna.
| Aktieägaravtal | Bolagsordning | |
|---|---|---|
| Binder | Parterna som skrivit under | Bolaget och alla aktieägare |
| Registreras | Nej, privat avtal | Ja, hos Bolagsverket, offentlig |
| Juridisk grund | Avtalsrätt | Aktiebolagslagen |
| Nya ägare | Binds inte automatiskt | Binds |
| Hembud, förköp, samtycke | Kan avtalas mellan parterna | Hör hemma här (4 kap) |
| Flexibilitet | Hög, fri att utforma | Lägre, formkrav |
Vad bör ett aktieägaravtal innehålla?
Vad som är klokt att ta med beror på bolaget och relationen mellan delägarna, men några punkter återkommer i de flesta avtal.
- Ägarandelar och roller. Vem äger hur mycket, och vem gör vad i bolaget.
- Beslutsregler. Vilka beslut kan en majoritet ta, och vilka kräver att alla är överens. Det skyddar en mindre delägare från att bli överkörd i viktiga frågor.
- Utdelning. Hur vinsten ska delas ut eller stanna i bolaget.
- Exit. Vad som händer om en delägare vill sälja eller lämna, hur aktierna värderas och vem som har rätt att köpa dem.
- Sjukdom och arbetsoförmåga. Vad som gäller om en delägare inte längre kan arbeta i bolaget.
- Dödsfall. Vad som händer med aktierna om en delägare avlider. Mer om detta nedan.
- Konkurrensförbud och sekretess. Om en delägare lämnar, vad får personen göra och inte göra.
- Tvistlösning. Hur en konflikt ska lösas, till exempel genom medling eller skiljeförfarande.
När en delägare ska lösas ut behöver summan inte betalas på en gång. En utlösen kan betalas över tid och regleras då i ett skuldebrev, som fastställer belopp, ränta och återbetalning. Läs mer i vår guide om skuldebrev.
Vad händer med aktierna om en delägare dör?
Det här är den del som är lättast att glömma och dyrast att missa. Om ingenting är reglerat ingår den avlidnes aktier i dödsboet och går sedan i arv enligt testamente eller arvsordningen. De kvarvarande delägarna kan då plötsligt få en arvinge som ny kompanjon, någon de kanske aldrig valt att driva företag med.
Ett aktieägaravtal kan innehålla en dödsfallsklausul som bestämmer vad som ska hända. Vanligt är att de kvarvarande ägarna får eller ska lösa in den avlidnes aktier till ett värde som avtalet anger eller beskriver hur det ska räknas fram. Dödsboet får betalt, och bolaget kan drivas vidare av dem som var tänkta att äga det.
Här spelar bolagsordningen också en roll. Ett hembudsförbehåll ger de kvarvarande ägarna rätt att lösa in aktier som har gått över till någon ny, till exempel genom arv (aktiebolagslagen 4 kap). Avtalet och bolagsordningen jobbar alltså ihop: förbehållet öppnar möjligheten att lösa in aktierna, och aktieägaravtalet kan bestämma villkoren mellan delägarna.
Som delägare kan du också styra saken från din egen sida. Med ett testamente bestämmer du vem som ska ärva dina aktier, och du kan anpassa det efter vad aktieägaravtalet säger. Vill du att aktierna ska hållas utanför en framtida bodelning kan du i ett äktenskapsförord göra dem till enskild egendom, så att de inte oväntat delas med en make vid skilsmässa eller dödsfall.
Aktieägaravtal och kompanjonavtal, hör de ihop?
Begreppen används ibland om vartannat, och det finns en enkel förklaring. Ett kompanjonavtal är ett bredare begrepp för avtal mellan personer som driver verksamhet ihop. I ett aktiebolag är kompanjonavtalet i praktiken just ett aktieägaravtal, med samma typ av innehåll.
Skillnaden blir tydlig i andra bolagsformer. Driver ni verksamheten som handelsbolag eller enkelt bolag i stället för aktiebolag styrs förhållandet av andra regler, och då handlar det inte om aktier alls. Mer om det i vår guide om kompanjonavtal. Ska företaget föras vidare till nästa generation är generationsskifte nästa steg att läsa om.
Vanliga frågor om aktieägaravtal
Vad är ett aktieägaravtal?
Ett avtal mellan delägarna i ett aktiebolag som reglerar hur de ska styra bolaget och vad som händer om någon vill sälja, lämna, blir sjuk eller avlider. Det binder bara de delägare som skrivit under.
Är ett aktieägaravtal juridiskt bindande?
Ja, det är bindande mellan parterna som undertecknat det, precis som andra avtal. Men det binder inte bolaget och inte nya ägare som kommer in senare. Bryter någon mot avtalet gäller det som står där om till exempel skadestånd.
Vad är skillnaden mellan aktieägaravtal och bolagsordning?
Bolagsordningen registreras hos Bolagsverket, är offentlig och binder bolaget och alla aktieägare. Aktieägaravtalet är ett privat avtal som bara binder parterna. Begränsningar som hembud och förköp hör hemma i bolagsordningen, medan avtalet reglerar förhållandet mellan de nuvarande delägarna.
Måste man ha ett aktieägaravtal?
Nej, det finns inget krav. Men så fort ni är två eller flera ägare är det klokt att ha ett, eftersom det förebygger låsta lägen vid oenighet, sjukdom, försäljning och dödsfall.
Vad händer med aktierna om en delägare dör?
Utan reglering ingår aktierna i dödsboet och går i arv. Med en dödsfallsklausul i aktieägaravtalet, och ofta ett hembudsförbehåll i bolagsordningen, kan de kvarvarande ägarna lösa in aktierna så att bolaget kan drivas vidare. Du kan också styra med testamente vem som ärver dina aktier.
Kan man skriva ett aktieägaravtal själv?
Ja, det går, men ett aktieägaravtal griper in i flera frågor samtidigt och behöver anpassas efter bolaget och delägarna. Ett avtal som ska hålla över tid vinner på att vara genomtänkt från början.