Lagfart vid gåva: så registrerar du dig som ny ägare
Du har fått en fastighet i gåva, eller är på väg att få det. Gåvobrevet är skrivet och undertecknat. Vad händer nu? Svaret är lagfart. Det är det sista och avgörande steget som gör dig till registrerad ägare av huset, tomten eller fritidsfastigheten.
Den här artikeln går igenom vad lagfart är, när och hur du ansöker, vad det kostar och vilka krav gåvobrevet måste uppfylla för att ansökan ska beviljas.
Vill du först förstå hur gåvor fungerar i stort? Läs vår stora guide om gåvobrev.
Vad är lagfart och varför behövs den efter en gåva?
Lagfart är den officiella registreringen av vem som äger en fastighet. Registret förs av Lantmäteriet genom deras fastighetsinskrivning. När en fastighet byter ägare måste den nya ägaren skrivas in i registret.
Efter en gåva har fastigheten bytt ägare från gåvogivaren till gåvotagaren. Men ett gåvobrev i sig gör dig inte till registrerad ägare. Du blir det först när du har sökt och beviljats lagfart. Ägarbytet vinner alltså full verkan först när lagfarten är klar.
Reglerna om lagfart finns i Jordabalken 20 kap. Lagfarten behövs för att du officiellt ska räknas som ägare, för att kunna belåna fastigheten och för att en framtida försäljning ska gå smidigt. Lagfart gäller bara fastigheter, alltså villa, radhus, tomt, fritids-, skogs- eller lantbruksfastighet.
När ska man ansöka om lagfart?
Du ska ansöka om lagfart inom tre månader från att gåvobrevet undertecknades. Tidsfristen följer av Jordabalken 20 kap 2 §. Missar du fristen kan Lantmäteriet förelägga dig att söka lagfart, och i förlängningen kan ett vite bli aktuellt. Det är därför klokt att ansöka direkt när gåvan är klar.
Hur ansöker man om lagfart efter en gåva?
Själva ansökan är enklare än många tror. Du gör så här:
- Skriv och underteckna gåvobrevet. Givarens underskrift ska vara bevittnad av två personer. Så bevittnar du gåvobrevet på rätt sätt.
- Fyll i ansökan om lagfart. Du gör det enklast i Lantmäteriets e-tjänst, men det går också att skicka in en blankett per post.
- Bifoga gåvobrevet i original. Lantmäteriet behöver originalhandlingen, inte bara en kopia.
- Bifoga makesmedgivande om det behövs. Är givaren gift och fastigheten omfattas av giftorätt krävs ofta den andra makens skriftliga samtycke.
- Bifoga värdeintyg om fastigheten saknar taxeringsvärde. Det gäller till exempel nybildade fastigheter.
- Betala expeditionsavgiften. Mer om kostnaden i nästa avsnitt.
När ansökan är komplett prövar Lantmäteriet den och beviljar lagfart om allt stämmer. Vill du läsa mer om hela processen? Läs vår guide om gåvobrev för fastighet.
Vad kostar lagfart vid gåva?
Vid en gåva betalar du en expeditionsavgift på 825 kr för det beviljade lagfartsbeslutet. Det är Lantmäteriets avgift för att hantera ärendet.
Det vanliga vid ett köp är att man också betalar stämpelskatt, en skatt på 1,5 procent av priset. Den stora fördelen med en gåva är att det normalt inte utgår någon stämpelskatt. Du betalar alltså bara expeditionsavgiften.
Det finns dock en gräns att känna till. Om mottagaren betalar något för fastigheten eller tar över ett lån räknas det som vederlag. Når vederlaget upp till 85 procent eller mer av fastighetens taxeringsvärde året före överlåtelsen behandlas affären som ett köp, och då utlöses stämpelskatt. Regeln finns i Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Exempel: En fastighet har taxeringsvärdet 2 000 000 kr. Gränsen går vid 1 700 000 kr. Tar mottagaren över ett lån på 1 500 000 kr räknas det fortfarande som gåva, och ingen stämpelskatt tas ut. Tar mottagaren i stället över ett lån på 1 800 000 kr räknas det som köp, och stämpelskatt utgår.
Vilka krav måste gåvobrevet uppfylla för att lagfart ska beviljas?
Lantmäteriet beviljar bara lagfart om gåvobrevet uppfyller lagens formkrav. Kraven för fastighet finns i Jordabalken 4 kap 1 §, som gäller gåva genom 4 kap 29 §. Gåvobrevet måste innehålla detta:
- Gåvan ska vara skriftlig. Ett muntligt löfte om en fastighet är aldrig bindande.
- Fastighetsbeteckningen ska anges, till exempel “Gävle Torp 1:1”, så att det är tydligt vilken fastighet som avses.
- En överlåtelseförklaring, alltså en tydlig mening om att givaren överlåter fastigheten som gåva.
- Underskrifter av både givare och mottagare.
Dessutom måste givarens underskrift bevittnas av två personer för att lagfart ska kunna beviljas. Utan bevittning nekas ansökan. Vittnena ska vara myndiga och får inte själva vara part i gåvan.
Vad kan stoppa lagfartsansökan?
Det är onödigt att få sin ansökan nekad eller fördröjd. Dessa är de vanligaste anledningarna:
- Formfel i gåvobrevet. Saknas fastighetsbeteckning, överlåtelseförklaring eller en underskrift kan lagfart inte beviljas.
- Saknad bevittning. Är inte givarens underskrift bevittnad av två personer nekas ansökan.
- Saknat makesmedgivande. Är givaren gift och samtycke saknas kan ärendet stoppas.
- Fastigheten är inte bildad. Ska en del av en fastighet ges bort genom avstyckning kan lagfarten bli vilande tills fastigheten är bildad.
- Missad tidsfrist. Söker du inte inom tre månader kan Lantmäteriet förelägga dig.
De flesta problem beror på brister i gåvobrevet. Skriver du det rätt från början går resten oftast smidigt.
Vanliga frågor om lagfart vid gåva
Några vanliga frågor om lagfart vid gåva.
Hur lång tid har man på sig att söka lagfart?
Lagfart ska sökas inom tre månader från att gåvobrevet undertecknades.
Vad kostar lagfart vid gåva?
Du betalar en expeditionsavgift på 825 kr. Vid en ren gåva tas normalt ingen stämpelskatt ut.
Måste man betala stämpelskatt vid gåva?
Nej, inte vid en ren gåva. Stämpelskatt utlöses bara om vederlaget når 85 procent eller mer av taxeringsvärdet året före överlåtelsen.
Måste gåvobrevet bevittnas för att lagfart ska beviljas?
Ja. Givarens underskrift måste vara bevittnad av två personer, annars nekar Lantmäteriet ansökan.
Vem ansöker om lagfart, givaren eller mottagaren?
Det är mottagaren, alltså den nya ägaren, som ansöker om lagfart.
Var ansöker man om lagfart?
Hos Lantmäteriet, enklast via deras e-tjänst eller genom att skicka in blanketten per post tillsammans med gåvobrevet i original.