Sambo

Samboguiden - bra att veta när man är sambo

I Sverige väljer allt fler par att flytta ihop och leva tillsammans i ett samboförhållande, men utan att gifta sig. Och visst är det härligt att få bo tillsammans med den du älskar! Men om du lever som sambo bör du dock vara medveten om att det finns juridiska följder och potentiella utmaningar som kommer med samboskapet. För även om det knappast är det mest romantiska eller lustfyllda att tänka på när man ska flytta ihop, så är det bra mycket enklare att göra upp om juridiken när man är vänner än den dag man eventuellt inte håller med varandra om saker och ting. I den här artikeln vill vi försöka ge dig en guide till svensk sambolagstiftning, med fokus på samboavtal, bodelning, testamente, barn och andra viktiga aspekter. Vi hoppas att den kan hjälpa dig att göra kloka val som kan förbättra och göra förhållandet med din sambo tryggare.

Vad innebär det att vara sambor?

Så vad innebär det egentligen att vara sambor? Enligt den svenska sambolagen finns det tre grundläggande krav för att kunna räknas som sambor. Sambor är två personer som:

• stadigvarande bor tillsammans
• i ett parförhållande och
• har gemensamt hushåll.

Personerna ska alltså för det första stadigvarande bo tillsammans, med andra ord ska de huvudsakligen ha en gemensam permanentbostad. Att den ena parten också har en egen bostad därutöver behöver inte utgöra något hinder för att de ska räknas som sambor, men han eller hon får inte ensam ha det huvudsakliga boendet där - utan de ska huvudsakligen bo tillsammans.

Vidare är två personer sambor endast om de lever i ett parförhållande tillsammans. Det betyder att sambolagen inte gäller för exempelvis vänner, släktingar eller studenter som bor tillsammans eller om du skulle ha en inneboende.

Parterna ska slutligen ha ett gemensamt hushåll. Med detta menas att de ska ha ett samarbete i vardagliga sysslor och ett visst mått av ekonomisk gemenskap, eller i vart fall ett ekonomiskt samarbete.

Vad händer när samboförhållandet tar slut?

Den främsta juridiska följden uppkommer när ett samboförhållande tar slut - antingen genom att parterna separerar eller på grund av att den ena sambon avlider.

När ett samboförhållande upphör ska det nämligen göras en så kallad bodelning, men bara om någon av parterna begär det. Längre ner i artikeln går vi närmare in på vad en bodelning är, när det ska göras och hur det går till, men innan det ska vi kika lite på vad samboegendom är för något. Vid en bodelning mellan sambor delas nämligen endast så kallad samboegendom upp.

Samboegendom - vad är det?

För att förstå vad som gäller vid en sambobodelning behöver vi först ha förståelse för ett grundläggande begrepp, nämligen samboegendom. Enligt sambolagen är samboegendom följande:

• Gemensam bostad och bohag
• som förvärvats för gemensam användning.

Samboegendom kan alltså bara vara bostad och bohag, och inkluderar således inte till exempel banktillgångar eller en bil.

Begreppet bostad är nog de flesta bekanta med och det innebär helt enkelt den plats där samborna permanent bor tillsammans. Samboegendomen innefattar endast permanentbostad, och således inte exempelvis en fritidsbostad eller annan bostad som en av samborna äger. Observera att det inte spelar någon som helst roll om båda eller bara en av samborna faktiskt äger bostaden. Begreppet gemensam bostad som används i sambolagen handlar alltså inte om vem som står som ägare på köpekontraktet, utan syftar på den bostad som samborna gemensamt bor i. Om en av samborna äger en fastighet eller innehar en tomträtt så kan de hos Lantmäteriet anmäla denna som gemensam bostad

Men vad är bohag då? Jo, med bohag menas möbler, hushållsmaskiner och andra saker som är avsett för det gemensamma hemmet. Undantag görs för bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. Det skulle till exempel kunna vara en bakmaskin som bara används av den ena sambon då han eller hon tycker om att baka.

Det finns också ett generellt undantag, som innebär att egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte räknas som gemensam bostad och bohag. Till exempel ett massagebord eller ett piano som endast används för fritidsändamål inkluderas alltså inte.

Som utgångspunkt är det alltså gemensam bostad och bohag införskaffad för gemensam användning som utgör samboegendom. Men även denna egendom kan undantas på något av följande vis:

• Genom att samborna i ett samboavtal har avtalat att egendomen inte ska omfattas av sambolagens regler.
• Genom att den ena sambon har fått egendomen i åva eller arv med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom.

Så, vad är ett samboavtal? Ett samboavtal är i korthet ett avtal mellan sambor eller blivande sambor där de kommer överens kring vilken samboegendom som ska omfattas av sambolagens bodelningsregler. Samborna kan alltså i ett sådant avtal bestämma att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda samborna. Ett samboavtal kan liknas vid ett äktenskapsförord, som skrivs mellan makar eller blivande makar. Önskar du hjälp med att skriva ett samboavtal är du mer än välkommen att höra av dig till oss på Fenix Family!

Något som är viktigt att ha i åtanke är att det enda som regleras i ett samboavtal är huruvida sambolagen ska appliceras helt, delvis eller inte alls på samboegendomen. Du kan inte reglera till exempel vårdnad och umgänge eller ekonomiska överenskommelser i ett samboavtal!

Sambobodelning

Nu när vi gått igenom vad samboegendom är kan vi gå närmare in på sambobodelning.

En så kallad bodelning görs efter begäran när ett samboförhållande upphör av någon av följande anledningar:

• På grund av att samborna flyttar isär.
• På grund av att den ena sambon avlider.

Bodelningsavtalet ingås mellan samborna. I det fall bodelning görs på grund av dödsfall ingås istället bodelningsavtalet mellan den efterlevande sambon och övriga dödsbodelägare, med andra ord den avlidnes arvingar.

Observera att bodelning mellan sambor bara görs efter begäran. I det första fallet, på grund av separation, kan vem som helst av samborna begära sambobodelning. I det andra fallet, på grund av dödsfall, kan endast efterlevande sambo begära det. Denna rätt saknas således för dödsbodelägarna.

När bodelning görs på grund av separation, ska en begäran om bodelning göras senast ett år efter att samboförhållandet upphör. När en bodelning görs på grund av att en av samborna har avlidit, ska begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas. Görs begäran inte inom denna tidsram går rätten till bodelning förlorad.

I övrigt är principerna för bodelning i huvudsak densamma vid både separation och dödsfall. En bodelning är ett privat avtal mellan samborna och innebär i korthet att de delar upp sina tillgångar och skulder mellan sig. Vid en bodelning mellan sambor delas endast samboegendomen upp. Därav är det först av vikt att fastställa vilken egendom som är samboegendom i just det aktuella samboförhållandet. Man skulle kunna säga att sambobodelningen består av tre delar:

• Vilken egendom är samboegendom?
• Hur mycket ska varje sambo få?
• Vilken sambo ska få vad?

Vad som är samboegendom har vi redan gått igenom lite tidigare i artikeln. Men låt oss titta lite närmare på vad som gäller kring andelsberäkning och lottläggning!

Andelsberäkningen

Nästa steg i bodelningen är alltså att det ska bestämmas hur mycket varje sambo ska få, den så kallade andelsberäkningen. Huvudregeln är att samboegendomen ska fördelas ekonomiskt lika mellan parterna, efter det att skulder som är kopplade till samboegendom har räknats av, oavsett vem som äger egendomen. Men som alltid inom juridiken finns det ett antal undantag till huvudregeln.

Om det av olika anledningar skulle anses vara oskäligt att bodelningen görs enligt huvudregeln, ska fördelningen istället göras så att den ena sambon får behålla mer av sin egendom. Denna bedömning görs med hänsyn särskilt till följande punkter:

• Samboförhållandets längd
• Sambornas ekonomiska förhållanden
• Ömständigheter i övrigt

Låt oss återvända till exemplet med Alex och Kim ovan, men med lite andra omständigheter:

• Alex och Kim har dejtat ett kort tag men känner redan nu att de vill flytta ihop. Alex som redan äger en bostadsrätt bestämmer sig för att sälja den och köpa en ny lägenhet som Alex och Kim kan bo i tillsammans. Men kort efter inflytt märker Alex och Kim att förhållandet inte riktigt fungerar och de bestämmer sig för att göra slut och separera. I och med att Alex och Kim så pass nyligen inlett sin relation kan det i en sådan situation ofta anses vara oskäligt att dela egendomen lika.

Ett annat undantag är om en av samborna är försatt i konkurs när bodelningen görs, eller om det finns andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom. I sådana fall ska istället varje sambo behålla sin egendom som sin andel.

Dessa undantagsregler är tillämpliga både vid bodelning på grund av att samborna flyttat isär och på grund av att den ena sambon har avlidit. Undantagsreglerna kan bara sträckas så långt att en sambo får behålla sin egen samboegendom som sin andel. Det kan alltså inte leda till att den sambo som har det lägre värdet i samboegendom får ett större värde än vad likadelningen skulle leda till.

Det finns även en regel i sambolagen som skyddar en efterlevande sambo. Om bodelning görs på grund av att en sambo avlider, så har nämligen den efterlevande sambon rätt att som sin andel alltid få ut minst så mycket att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet - om det finns tillräckligt med medel såklart. Denna regel kallas även prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppet förändras varje år och kommer under år 2024 att höjas till 58 500 kronor, från nuvarande 52 500 kronor.

Lottläggning

Det sista steget i bodelningen är att det ska bestämmas vem som ska få vad, den så kallade lottläggningen. Men det bestämmer väl ändå samborna själva kanske ni tänker nu? Absolut, bodelningsavtalet är ett civilrättsligt avtal och parterna kan själva fritt komma överens kring hur fördelningen ska se ut. Men det finns ändå vissa regler i Sambolagen som hjälper till när ni ska fördela egendomen mellan er.

Ett problem som skulle kunna uppstå är att båda samborna vill ha samma egendom. Kanske vill båda bo kvar i den gemensamma bostaden. Kanske vill båda ha den fina gröna sammetssoffan. Kanske vill båda ha det unika matbordet. Vem ska då få just dessa saker på sin lott?

Jo, det finns faktiskt en regel i sambolagen som reglerar just detta. Det är nämligen så att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom på sin lott. Denna regel kallas även behovsprincipen. Denna regel gäller både vid bodelning på grund av separation och vid dödsfall, men observera att den i det senare fallet endast gäller till förmån för efterlevande sambo!

Men hur avgörs då vem som bäst behöver egendomen? Det finns många olika aspekter som kan påverka denna bedömning, men nedan följer ett antal exempel som kan få betydelse när det gäller den gemensamma bostaden:

• Om den ena sambon vid separation får ensam vårdnad om barnen, eller också vid gemensam vårdnad om barnen huvudsakligen ska bo hos den ena sambon.
• En sambos ålder och hälsa.
• Närheten till en sambos arbetsplats.
• En sambos möjligheter att få en annan bostad.

Vad gäller det gemensamma bohaget så tas det ofta i beaktning att den sambo som övertar bostaden också ofta har behov av att överta det bohag som behövs för att hemmet ska kunna användas på ett rimligt sätt. Denna bedömning är också ofta kopplad till den första punkten ovan, gällande barnens boende. Barnen kanske är vana vid att just denna soffa står i vardagsrummet och att just detta matbord står i köket. Men även om det ofta kan vara så att den sambo som övertar bostaden också bäst behöver bohaget, så betyder det inte att behovet skulle omfatta allt bohag som införskaffats för gemensam användning. Det ska göras en bedömning av varje egendom för sig!

När en sambo tilldelas samboegendom i bodelningen, så görs detta i avräkning på dennes lott. Vad betyder det? Jo, det betyder att sambon lämnar över annan egendom av motsvarande värde istället för den egendomen. Det finns också en möjlighet för sambon att betala motsvarande belopp i pengar istället för att lämna egendom till den andra sambon. I slutändan ska samborna alltså få egendom till ett värde som täcker deras andel. Om värdet av egendomen är litet, så kan sambon även få den på sin lott utan avräkning.

Som vi kan se så kan alltså fördelningen antingen innebära att en sambo får behålla en bostad som denne har varit ägare till, men en sambo kan också genom lottläggningen få överta samboegendom som tillhört den andra sambon!

Vi tar hjälp av Alex och Kim igen för ett praktiskt exempel:

• Alex står som ägare till en bostadsrätt som är samborna Alex och Kims gemensamma bostad och som förvärvats för gemensamt bruk. Bostadsrätten utgör alltså samboegendom och kommer att ingå i en framtida bodelning. Alex och Kim har två gemensamma barn, men efter en separation får Kim ensam vårdnad om barnen. När det väl blir dags för bodelning så lottläggs bostaden på Kim som anses bäst behöva den. Även fast Alex stått som ägare till bostadsrätten har den alltså lottlagts på Kim eftersom hen anses vara i störst behov av den med anledning av att barnen kommer att vara boenden hos hen!

Men en förutsättning för att en sambo ska få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande också med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Reglerna kring bodelning enligt Sambolagen är dock inte tvingande, vilket innebär att parterna kan frångå dessa regler om de är eniga om det. Bodelningen görs utifrån egendomsförhållandena såsom de såg ut den dagen då samboförhållandet upphörde.

Det är förstås mycket att tänka på i juridikens komplexa värld! Hos oss på Fenix Family arbetar jurister med expertis kring familjerätt som mer än gärna hjälper dig, oavsett om du önskar inledande rådgivning för att förstå just din juridiska situation eller om du önskar hjälp med att skriva samboavtal eller bodelningsavtal.

Vi kommer inte överens kring bodelningen - vad gör vi?

Ja, det kan självklart vara så att parterna inte kommer överens vid bodelningen. Om det skulle vara så finns en möjlighet för dem att hos tingsrätten ansöka om enbodelningsförrättare. En bodelningsförrättare har en vidare befogenhet att ta beslut kring bodelningen och dennes uppdrag är att se till att det görs en korrekt och rättvis bodelning

Om det skulle vara så att parterna inte kan enas trots hjälp från bodelningsförrättare så kan denne även fatta ett tvångsbeslut avseende bodelning. Ett sådant tvångsbeslut ska därefter delges båda samborna. Om någon av samborna skulle vara missnöjda med bodelningen kan hen klandra beslutet hos den tingsrätt som utsett bodelningsförrättaren. Sambon har då fyra veckor på sig att göra detta från den dag hen har blivit delgiven.

När en sambo avlider

Okej, så en bodelning görs även när en sambo avlider. Men vad händer med själva arvet?

Något som är viktigt att känna till när du lever som sambo är att sambor - till skillnad som makar - inte ärver varandra enligt svensk lag!

Av den anledningen är det extra viktigt att överväga att skriva ett testamente när du lever som sambo. Med ett testamente kan du nämligen reglera hur du önskar att din kvarlåtenskap, ditt arv, ska fördelas den dagen då du går bort. Du kan alltså med ett testamente till viss del ändra den fördelning som annars hade gällt enligt lag. Det finns självfallet en hel del juridiska aspekter att ta hänsyn till, såsom till exempel bröstarvingars laglott. Behöver du skriva ett testamente är du välkommen att höra av dig till oss på Fenix Family så ser vi till att reda ut vad som gäller i just ditt fall!

En situation då det kan vara extra viktigt att överväga att skriva ett testamente är om du lever som sambo och har minderåriga barn. För att förstå de juridiska följderna kan det vara bra att ha en grundläggande förståelse för den legala arvsordningen. Låt oss gå in lite närmare på det!

När en person avlider är det nämligen i första hand den avlidnes barn som är arvingar. I de fall den avlidne var gift och barnen är gemensamma barn, så ärver efterlevande maka eller make före de gemensamma barnen. Men i de fall föräldrarna inte är gifta, utan lever som sambor - så ärver alltså barnen, i och med att sambor enligt svensk lag inte har någon arvsrätt! Det gäller oavsett om de är gemensamma barn eller inte, samt oavsett åldern på barnen, så även minderåriga barn blir i en sådan situation arvingar.

Detta kan framförallt innebära problem i de fall samborna bor i en bostadsrätt eller en fastighet som den avlidne sambon stod som ägare till. Minderåriga barn kan nämligen som regel inte äga en fastighet eller bostadsrätt. I och med att barnen i en sådan situation ärver åtminstone hälften av bostaden behöver du lösa ut deras andel. Har du inte möjlighet att göra det kan det bli så att du som efterlevande sambo tvingas sälja ert hem. Med ett testamente kan du åtminstone till viss del förändra situationen. Juridiken är komplicerad och just den här situationen kan självfallet kännas skrämmande, så fråga gärna oss på Fenix Family om du behöver råd och hjälp.

Har den avlidne inga barn, så är det istället den avlidnes föräldrar som ärver i första hand. Är föräldrarna inte längre i livet, så är det istället den avlidnes syskon som ärver. Är även syskonen avlidna går arvet vidare till deras bröstarvingar, dvs. den avlidnes syskonbarn, syskonbarnbarn och så vidare. Tar det stopp där, går vi istället uppåt i ledet och undersöker ifall det finns några mor- eller farföräldrar vid liv. Är även de avlidna ärver istället deras barn, dvs. den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar eller farbröder. Där tar det stopp för släktingar att ärva enligt den legala arvsordningen och kusiner ärver således inte. Finns ingen av dessa släktingar i livet går arvet istället till Allmänna arvsfonden.

Men om du vill förändra hur arvet fördelas enligt lag, till exempel om du vill att din sambo istället ska ärva dig så måste du alltså skriva ett testamente! Vill du läsa mer om att skriva testamente kan du klicka undefined”.

Annat att känna till när du lever som sambo

Det finns även en del specialregler i sambolagen som också kan vara bra att känna till.

Vi har precis lärt oss att bara samboegendom ingår i bodelningen, men det finns vissa fall då den ena sambon kan ta över den gemensamma bostaden - även om egendomen inte skulle vara samboegendom. Denna undantagsregel gäller bara hyresrätter och bostadsrätter, och således inte fastigheter. Detta gäller om:

• Sambon bäst behöver bostaden och
• Ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
• Har samborna inte barn tillsammans tillkommer också ytterligare ett krav, nämligen att synnerliga skäl talar för att sambon skulle få överta bostaden.

Den sambo som övertar bostaden ska då ersätta den andra sambon för bostadens värde.

Det finns även en del regler som inte har något med bodelning eller arv att göra. Detta gäller inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet. Det finns med andra ord vissa saker en sambo inte får göra med det gemensamma hemmet utan den andra sambons samtycke. Det du inte får göra är att:

• Göra dig av med eller hyra ut en bostad.
• Inteckna en fastighet eller tomträtt där det finns en bostad.
• Pantsätta bostad som inte utgör fastighet, dvs. bostadsrätt.
• Göra dig av med eller pantsätta bohag.

Observera att detta bara gäller samboegendom, dvs. gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Samtyckesregeln gäller också när en sambo har avlidit och dödsbodelägarna, dvs. den avlidnes arvingar, gör något av punkterna ovan.

Som med det mesta inom juridiken finns det även undantag till regeln om samtycke. Om det skulle vara så att den ena sambon inte kan ge giltigt samtycke eller om samtycket inte kan inhämtas inom en rimlig tid, så behövs inget samtycke.

Sammanfattning

Att leva och bo tillsammans med den person du älskar är självklart fantastiskt och det är lätt att glömma bort att juridiken är en del av varenda detalj i våra liv! Juridiken påverkar många aspekter av våra liv och när du lever som sambo så är det en hel del som kan vara viktigt att känna till. Några saker som kan vara bra att ha en grundläggande förståelse för är följande:

• Vad händer när du och din sambo separerar?
• Vad är ett samboavtal och vad innebär samboegendom?
• Vad innebär bodelning och vilka regler finns kring detta i sambolagen?
• Vad händer när din sambo avlider?.
• När borde du tänka på att skriva ett testamente?

Vi på Fenix Family förstår att det är mycket att tänka på och det är inte alltid lätt att orientera sig bland alla lagar och regler, men vi hoppas att den här artikeln har varit till hjälp och att du fått en grundläggande inblick i vad som gäller kring sambor. Om det är något du inte fått svar på i den här artikeln får du gärna kontakta oss på Fenix Family så svarar vi på dina frågor!