Måste man göra ett arvskifte?

Arvskifte – vad gäller egentligen?

Ett arvskifte är den juridiska handling som avslutar ett dödsbo och fördelar arvet mellan dödsbodelägarna. Många undrar vad som faktiskt krävs enligt lag, vilka risker som finns om man inte gör ett arvskifte, och hur man hanterar situationer där någon vägrar skriva under. Nedan får du tydliga svar på de vanligaste frågorna.

maste-man-gora-ett-arvskifte.jpg

Måste man skriva arvskifteshandling?

Om det finns flera dödsbodelägare måste ett arvskifte som huvudregel dokumenteras i en arvskifteshandling. Det är denna handling som bevisar hur tillgångarna ska delas och ligger till grund för att exempelvis avsluta bankkonton, föra över bostadsrätter eller ändra lagfart. Finns det bara en arvinge behövs ingen skriftlig handling – då sker ingen fördelning.

Vad händer om man inte gör ett arvskifte?

Om dödsboet inte arvskiftas ligger alla tillgångar kvar i dödsboets namn, vilket gör det omöjligt att avsluta boet eller fritt disponera tillgångarna. Det innebär praktiska problem som att man inte kan sälja bostad, registrera om fastighet eller få tillgång till bankmedel. Dessutom riskerar man ekonomiska och skattemässiga komplikationer om dödsboet drar ut på tiden.

När måste arvskifte göras?

Ett arvskifte görs efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket och alla skulder är betalda. Det finns ingen exakt lagstadgad tidsfrist, men i praktiken behöver arvskiftet göras innan dödsboet kan avslutas. Banker och myndigheter kan också kräva en skifteshandling för att genomföra överföringar.

Kan man tvinga fram ett arvskifte?

Ja. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan man begära att tingsrätten utser en skiftesman. Skiftesmannen försöker få parterna att enas, och om det inte går kan hen besluta om ett tvångsskifte. Detta skifte gäller juridiskt även om någon av dödsbodelägarna motsätter sig det.

Vem ska ha arvskifteshandlingen?

Alla dödsbodelägare har rätt att få en kopia av arvskifteshandlingen. Originalet kan med fördel förvaras av den som ansvarar för dödsboets administration, eller den jurist som hjälpt till. Bank, mäklare eller Lantmäteriet kan också behöva se en kopia när tillgångar ska föras över.

Vill inte skriva på arvskifte – vad gäller?

Om någon inte vill skriva på ett arvskifte kan fördelningen inte registreras eller genomföras. I sådana fall är det klokt att först försöka reda ut orsaken och justera fördelningen om det finns sakliga invändningar. Om oenigheten kvarstår är nästa steg att ansöka om skiftesman. Den som vägrar skriva under kan alltså inte stoppa processen helt – skiftesmannen kan avsluta dödsboet genom tvångsskifte.

Läs även:

Vanliga frågor

Redo att ta första steget mot juridisk trygghet?

Du behöver inte veta vad du behöver – vi tar reda på det tillsammans. Vill du ha en jurist vid din sida? Det ordnar vi.

Kom igång